Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 843. Dammar
843:9
6. Dammbyggnader utföras med lämpligt förlagda fogar för att minska
sprickrisken (se kap. 339) och armeras i regel, helst med kamjärn eller helsvetsat
arme-ringsnät 122], Som dylik s. k. ytarmering kan rekommenderas
tunna konstruktioner............. rutnät av kamjärn ø 12 c/c 300 mm
medelgrova konstruktioner........ » » » ø 16 c/c 400 »
grova konstruktioner............. » » » ø 19 c/c 400 »
7. Betongkonstruktioner, utsatta för ensidigt vattentryck, böra effektivt luftas
på nedströmssidan för att s. k. självläkning av eventuella otätheter skall ske;
detta innebär att dessa tätas av i ytlagren utfälld kalk, vilken snabbt
karbonati-seras. Ihåliga dammtyper böra av denna anledning ventileras, helst genom
inblåsning av varmluft. I möjligaste mån bör man undvika att motfylla luftsidan
av betongdammar med jord, enär självläkning därvid förhindras.
8. Tunna, svåråtkomliga betongplattor, utsatta för ensidigt vattentryck, kunna
skyddas mot genomsipprande vatten medelst en mera motståndskraftig
tillsats-tätning, vanligen placerad på uppströmssidan, t. ex. av lera (vid betongsponter),
men någon gång även på nedströmssidan, om uppströmssidan är oåtkomlig, jfr
de på fig. visade tätningsarbetena för Krångfors ambursendamm.
Fig. : 41 Tätning av gammal ambursendamm vid Krångfors i Skellefteälven medelst
asfalt (Vattenbyggnadsbyrån). Tätningen gjordes under drift i samband med dammens
och dämningsgränsens höjning
a. dammens frontplatta
b. dammpelare
:42 Trä (jfr kap. 265)
Trä i dammar är ett synnerligen hållbart material i de fall, där det kan hållas
effektivt vått. Detta behöver icke innebära, att träet helt och hållet behöver
omgivas av vatten. Exempel finnas på mer än 30 år gamla, fullständigt oskadade
bjälksättsavstängningar, vid vilka luftsidan varit tillräckligt fuktig att hindra
rötsvampsangrepp.
Trä omgivet av tätt, lerigt, fuktigt jordmaterial (t. ex. träsponter och trätuber)
har praktiskt taget obegränsad hållbarhet under den nivå, där jordskyddet kan
genomträngas av växtrötter o. d. [32]. På mera utsatta platser tillgripes ofta
tryckimpregnering med kreosot eller arsenikpreparat.
: 43 Järn (jfr 251:26 och kap. 474)
Bisken för rostangrepp på armeringsjärn i vattenbyggnader synes vara obetydlig
under förutsättning att betongen är vattentät. Detta torde bero på att det
porvatten, som kommer i kontakt med järnet, är starkt alkaliskt. Om större sprickor
med genomsipprande vatten uppkomma eller om luft och vatten omväxlande
kunna intränga i sprickor, kan rostningsrisken vara större. Såsom förebyggande
åtgärder mot rost på armering i dammar ifrågakomma:
1. Utförande av vattentät och sprickfri betong (jfr :41).
457
c. ca 15 mm lager av
asfaltmattor med genomgående
kanaler för asfaltmatning
under övertryck
d. stödkonstruktion av
armerad betong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
