Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841:2-3
Avd. 84. VATTENKRAFTBYGGNAD
2. Tillräckligt tjockt täcklager av betong utanför armeringen, i regel minst 5 cm
vid tunnare och ofta 10 cm vid tjockare konstruktioner.
3. Förebyggande av metallisk kontakt mellan armeringsjärn och eventuellt
förekommande »ädlare» metaller, t. ex. tätningsplåtar av koppar. Förekomst av dylika
kontakter kunna medföra lokal förstörelse av järnet till följd av galvaniska strömmar.
4. Bestrykning av utstickande armeringsjärn (avsedda t. ex. för anslutning av
framtida tillbyggnad) med tjock cementvälling har visat sig utgöra ett gott skydd
mot rostangrepp.
Järn, som omgives av ren, fuktig lera, exempelvis järnsponter, synes ha praktiskt
taget obegränsad varaktighet.
:5 Fasta dammar av betong eller motsvarande
: 51 Historik [7] [14]
De första murverksdammarna utfördes i Spanien i slutet av 1500-talet, men den
moderna dammbyggnadskonstens vagga stod i Frankrike. Genombrottet skedde
i mitten av 1800-talet och kan sägas sammanfalla med utförandet av
Furens-dammen, vid vars konstruktion de franska ingenjörerna underkastade dammens
stabilitetsförhållanden en vetenskaplig undersökning. De flesta under 1800-talets
senare hälft utförda murverksdammarna byggdes alltjämt i sten. En
övergångsform till betongdammarna bilda de s. k. cyklopdammarna, som utfördes i början
av 1900-talet och framställdes av i betong inbäddade stora stenblock.
Den första egentliga betongdammen torde vara den under åren 1887—88 av
stampbetong utförda San Mateodammen vid Chrystal Springs i Kalifornien. Numera
är betongen — jämte jord och stenfyllning — det dominerande byggnadsmaterialet
för fasta dammar. Betongdammar utföras med allt större höjd och med allt större
dimensioner i övrigt.
Största dammhöjd genom tiderna (h = max.höjd)
1584 Alicante Spanien Massiv grav.-damm av sten h— 41m
1866 Furens Frankrike » » » » » 56 »
1904 Cheeseman USA » » » » » 72 »
1910 Shoshone USA Valvdamm av betong 100 »
1913 Arrowrock USA Massiv grav.-damm av betong 106 »
1927 Pacoima USA Valvdamm av betong 116 »
1928 Diablo USA » » »> 122 »
1934 Sautet Frankrike » » » 126 »
1935 Hoover (Boulder) USA Massiv grav.-damm av betong 220 »
Största existerande dammar av olika typer (h = max.höjd, V=byggnadsvolym)
Rak massiv grav.-damm Grand Coulee USA A = 168 m, V = 8 000 000 m3
Välvd massiv grav.- Hoover
damm (Boulder) [46] USA 220 » 2 500 000 »
Ambursendamm1) Rodriguez Mexico 76 » 185 000 »
Serievalvdamm Bartlett USA 82 » 125 000 »
Valvdamm Sautet Frankrike 126 » 100 000 »
Jorddamm Fort Peck USA 82 » 75 000 000 »
» Anderson Ranch USA 140 » 8 000 000 »
Stenfyllnadsdamm Salt Springs USA 99 » 2 300 000 »
Komb. jord- och sten-
fyllnadsdamm San Gabriel I USA 114 » 7 850 000 »
: 52 Massiva gravitationsdammar (klumpdammar)
: 521 Klumpdammar på god berggrund
Klumpdammen (ty. »Gewichtsstaumauer», eng. »gravity dam») är den ursprungliga
typen för gravitationsdammar. Efter betongens allmänna genombrott utföras
klumpdammar nästan uteslutande av betong.
l) I Argentina är (1948) vid Escaba en ambursendamm under uppförande med 85 m höjd.
458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
