Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 843. Dammar 843:9
så att utböjningen blir densamma för dem båda på det ställe, där de korsa varandra.
Vid beräkningen av deformationerna måste man taga hänsyn icke blott till
momenten utan även till tvärkrafterna, enär konstruktionerna äro tjocka. På grund
av tvärkontraktionen får man dessutom väsentlig sekundär inverkan; det ena
slaget element inverkar på det andra. De enskilda elementen utsättas även för
vridning, vilket ytterligare komplicerar beräkningen. I förekommande fall måste
man taga hänsyn till berggrundens deformation. Bergets deformationer äro en
realitet, som påvisats bl. a. vid den för experiment uppförda dammen »Stevenson
Creek». Det enklaste sättet att taga hänsyn härtill är att räkna dammen såsom
inspänd vid ett visst djup under bergytan, ungefär motsvarande valvets halva
tjocklek vid lika elasticitetsmodul hos berg och betong.
Tangentiella förskjutningar uppträda vidare i valvringarna, varigenom
valvtrycket kommer att böja av ned mot grunden i stället för att gå horisontellt.
Knäcksäkerheten hos valvringarna bör undersökas, ehuru knäckrisk i regel icke
föreligger annat än vid slanka valv. För en grov överslagsberäkning kan man
använda den s. k. »cylinderformeln», som gäller för ringspänningarna T i en av
vattentryck belastad cylinder
™ p - r
t = -—
ö
där <5 är valvets tjocklek, r dess radie, p vattentrycket.
t bör ej överstiga 1/2—x/3 av tillåten tryckspänning.
Säkerhetsgraden mot knäckning blir
e ö3 ,
–– där a =
p r3
1 In \
— — — 1 för ledade anfang
12 \a2 I &
(k2 — 1) » inspända »
k bestämmes av ekv: k • tg a • cot k a = 1
där a är en konstant beroende av centrumvinkeln. Knäckrisken är störst i
dammens övre del. Denna del måste också ofta dimensioneras med hänsyn till knäck
-ningen — varvid samtidigt hänsyn till istryck måste tagas.
På grund av valvdammens komplicerade statiska verkningssätt komma
emellertid beräkningarna, huru noggrant de än göras, icke att helt motsvaras av
verkligheten utan visa tvärtom ganska stora avvikelser. Man har därför i flera fall baserat
beräkningar för valvdammar på modellförsök i lämplig skala. För dammkroppen
användas därvid ämnen med lämplig, låg elasticitetsmodul (gummi, plastic), som
belastning ofta kvicksilver eller mekaniska viktsystem.
Mycket omfattande och noggranna mätningar av deformationerna hos utförda
betongdammar, i synnerhet valvdammar, ha genomförts i Schweiz [25].
Fig. :57 a. Valvdamm vid Marège, Frankrike
För att slippa ifrån de stora inspänningsmomenten i dammens botten närmast
berggrunden har man i något fall med gott resultat sökt kröka dammen, så att den
blir överhängande på uppströmssidan nedtill, se fig. a. Man har då fått stöda
dammen fritt på upplag, som taga tryck, när vattnet är avsänkt [17].
469
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
