Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 843. Dammar
843:9
som icke blott variera med varierande prisnivå utan framför allt kunna uppvisa
synnerligen stora lokala inbördes avvikelser [38].
:6 Jorddammar och stenfyllningsdammar
(Av civilingenjör Gösta Alm)
Man skiljer mellan egentliga jorddammar, utförda av huvudsakligen jord, och
stenfyllningsdammar (:65), utförda av huvudsakligen sten, vanligen sprängsten
i relativt stora block.
:61 Allmänna synpunkter på jorddammar
Valet av jorddamm (eller stenfyllningsdamm) betingas i regel av följande faktorer (jfr : 59).
A. Byggnadsplatsens läge. Om byggnadsplatsen ligger avlägset och kommunikationerna
äro dåliga (dvs. då transporten till arbetsplatsen av cement, järn o. d. för andra slags
dammar blir kostsam) är det ofta motiverat att utföra dammen av jord, förutsatt att
lämpligt jordmaterial finnes på platsen.
B. Grundens beskaffenhet. Om grunden utgöres av jord, tät eller genomsläpplig, och om
djupet till berg är stort, kan det mången gång vara fördelaktigt med en jorddamm, emedan
Jäckvägarna kunna göras långa och en jorddamm i regel tål sättningar i undergrunden
bättre än andra dammtyper, om dammen utföres med tillräckligt flacka slänter.
C. Terräng förhållanden. En jorddamm blir föremål för större eller mindre inre sättningar,
vilka äro störst under byggnadstiden och under första tiden efter det dammen blivit färdig
och vattentrycket påförts. Sättningarna bli sedan allt mindre och mindre för att så
småningom upphöra. Den tid, som åtgår för att sättningarna skola upphöra, är i hög grad
beroende av dammfyllningens beskaffenhet och kan i vissa fall omfatta flera tiotal år. I
ordnad, väl bevattnad stenfyllning bli sättningarna redan från början obetydliga, i tippad
stenfyllning bli de stora och oberäkneliga, i packad sand ske de förhållandevis snabbt, under
det att lera sätter sig mycket långsamt, samtidigt som porvatten pressas ut ur den. Med
andra ord: ju mindre vattengenomsläpplig en jordart är, dess längre tid åtgår för att
materialet skall konsolideras under belastningen. Om dammen icke packas omsorgsfullt,
kunna ojämna sättningar ge upphov
till vattenvägar genom dammen
eller andra fel, såsom utglidningar etc.
Sättningarna i dåligt packad
friktionsjord ske icke kontinuerligt
utan uppträda vanligen »språngvis»
med kortare eller längre
tidsintervall mellan »sprången». För att
sättningsförloppet skall bli harmoniskt
bör terrängen vara någorlunda jämn
och stränderna tämligen flacka.
Branta stränder och plötsliga
nivådifferenser i terrängen under
dammkroppen böra släntas av, innan
dammen bygges. Anslutningar till
styva byggnadsverk, såsom
betongdammar, medföra alltid ömtåliga
zoner, som måste ägnas särskild
omsorg vid utförandet och som därigenom bli dyrare än jorddammen i övrigt.
Bästa sättet att motverka sättningar är, att packa dammfyllningen väl, allt eftersom
den lägges ut (se kap. 426, bd II). Jordpackningen har sedan länge ägnats stor
uppmärksamhet — framförallt i Amerika men under senare år även i vårt land.
D. Ekonomiska synpunkter. Om för jorddammar lämpliga jordarter finnas vid dammläget
och kunna utvinnas för rimliga kostnader samt om övriga förutsättningar för en jorddamm
finnas, är det ofta ekonomiskt fördelaktigt att välja denna dammtyp, enär årskostnaderna
(avsättning till förnyelsefond, reparationer och underhåll) i regel äro avsevärt mindre för
en väl utförd jorddamm än för en betongdamm.
E. Synpunkter betr. utskovsanordningar. Om dammen måste förses med stora utskov, blir
jorddammen olämplig, enär risken för utspolning och ras kring utskovsanordningarna äro
svåra att motverka. Om terrängförhållandena medgiva, är det fördelaktigt att förlägga
utskoven helt vid sidan av dammen, vilket dock i allmänhet medför extrakostnader. För
att förebygga överspolning vid stark blåst och vid exceptionellt högvatten måste krönet
vid jorddammar förläggas högre än vid betongdammar.
: 62 Huvudtyper av jorddammar
Typ 1 = dammar, där
fyllningen alltigenom utgöres av
en och samma jordart och som
sålunda sakna särskild
tätkär-nå (fig. a).
Fig. :62 a. Exempel på
jorddamm, utförd av en enda jordart
Fig. : 61 Dalgångens form är av viss betydelse
för val av dammtyp
473
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
