Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 843. Dammar
843:9
stötbotten (se nedan). Enligt denna typ utbildas ofta stötbottnarna i schweiziska
dammar. Erosionsgropen begränsas därvid uppströmsåt av en till betryggande
djup nedförd betongmur (fig. b).
: 732 Vattensprång [20]
Där flodbottnen är erosionskänslig, speciellt vid lösa jordarter, anordnas
emellertid ofta en verklig stötbotten (eng. »stilling pool», ty. »Tosbecken») med ändamål
att nedströms därom erhålla en lugn, icke eroderande vattenström. Stötbottnens
verkan beror på att vattnets övergång från stråkande till strömmande tillstånd
alltid sker i ett s. k. vattensprång under energiförlust (omvandling av
rörelseenergien till värme). Stötbottnen utföres därför så, att ett stationärt vattensprång
skall uppstå, antingen genom att vattendjupet göres tillräckligt stort eller genom
olika anordningar att »bromsa» vattnet — trösklar, tänder, tvärsnittsförändringar
e. d. — eller genom virvelströmsalstrare av olika slag, eller, vilket är vanligast,
genom kombination av flera dylika åtgärder.
Den förstnämnda typen av stötbottnar baserar sin verkan på att ett
vattensprång alltid utbildas, om vattendjupet är större än tn i nedanstående formel
(enl. Unwin) [20].
där tu = vattendjup över bottnen vid vattensprångets uppströmsände
tn = minsta erforderliga vattendjup vid språngets nedströmsände
vu = vattenhastigheten vid djupet tn
Är det naturliga vattendjupet nedanför dammen mindre än tn, kan stötbottnen
försänkas (fig. : 732 och :522 b).
Fig. : 732 Försänkt stötbotten vid Hölleforsens damm i Indalsälven (Vattenfallsstyrelsen)
:733 Hänsyn till flottning
Om flottgods skall framföras över en försänkt stötbotten, böra särskilda åtgärder
vidtagas. Om nämligen skibordsprofilen mjukt anslutes till stötbottnens
bottenyta, bildas en kraftig bakåtriktad ytström i vattensprånget, som omöjliggör eller
försvårar flottning. I dylika fall har man vänt ytströmmen genom att höja
skibordsprofilen (fig. :523 a), i vissa fall endast i form av breda »tänder» eller
strålav-länkare [28], mellan vilka vattenstrålen går ned mot språngets djupare delar (fig.
:523 b).
: 734 Speciella typer
Den stötbottentyp — eller hellre energiomvandlare — som baserar sin verkan på
bromsning av vattnet med tänder eller trösklar av olika slag, finnes i en stor
mångfald varianter. Gemensamt för dem alla är, att omvandlingen sker genom
att den sammanhängande, stråkande vattenstrålen bromsas och splittras. En
energiomvandlare av denna typ, som f. n. (1948) är under utförande, visas på fig. a.
En annan variant utgöres av tänder, placerade på själva skibordsytan, över vilka
vattnet brytes och faller ned som en slöja till dammfoten [31].
483
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
