Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 843. Dammar
843:9
D. Fångstanordningar. När flera höga dammar byggas omedelbart efter varandra
i de nedre delarna av ett vattendrag, bygger man i stället för fiskvägar vid varje
damm fångstanordningar vid den nedersta dammen och transporterar fisken
levande förbi dammarna till vattendragets övre delar eller till för fiskartens lek och
uppväxt lämpade biflöden. Denna metod har länge tillämpats i Sverige i fråga
om ålynglet och på senare tid även i fråga om laxen. I ålyngelsamlare, vilka bestå
av ålyngelledare, som upptill mynnar i uppsamlingslådor, i vilka ynglet blir
instängt, fångas årligen tonvis med ålungar, vilka i fuktiga transportlådor fraktas
för utsättning i inlandets vattensystem.
För fångst och transport av lax byggas s. k. minfisken, som bestå av fångstbassänger
till vilka laxen ledes i laxtrappor eller lämpligt placerade uppsamlingsrännor med
strömmande vatten. För transporten användas särskilda transporttankar,
försedda med luftningsanordningar för vattnet, vilka kunna ställas på lastbilar eller
i järnvägsvagnar. Laxen flyttas från minfisket till transporttanken antingen med
håv eller med hjälp av en särskild hissbassäng, i vilken laxen självmant fått gå in.
Hissbassängens innehåll, vatten och lax, kan direkt tömmas i transporttanken.
Den förstnämnda metoden användes vid Dejefors i Klarälven, och den andra
metoden, vilken är skonsammare för fångsten, användes sedan sommaren 1948
vid Forsmo kraftverk i Ångermanälven.
: 93 Arbetsplanen och byggnadsarbetet
Byggnadsarbetena för en damm äro i de allra flesta fall väsentligt beroende av
vattenståndens och vattenföringens periodiska förändringar. Byggnadstiden blir
därför i regel uppdelad i byggnadsperioder, åtskilda av högvattentillfällen. Arbetena
koncentreras till de årstider, då låga eller måttligt höga vattenföringar kunna
påräknas, dvs. i Sverige huvudsakligen till vinterhalvåret. (Eftersom större
jordarbeten för vattenbyggnadsändamål äro uteslutna vintertid, måste dock sådana
arbeten projekteras och planläggas så, att de i stort sett bli oberoende av höga
flöden; genomloppsöppningar för vattnet av betryggande storlek erfordras.) För
att möjliggöra att erforderliga arbeten kunna utföras under varje byggnadsperiod
med viss marginal för en eventuellt tidig vårflod, bör byggnadsarbetet planläggas
med stor omsorg. En försening av en vital del kan medföra en avsevärt större
försening av anläggningen i sin helhet, exempelvis på grund av mellankommande
högvatten eller att dammagasinet icke hinner fyllas av vårfloden. Försening av
en kraftanläggning med säg 20 000 kW effekt kan betyda en förlust av inemot
y2 miljon kWh per dygn med ett värde av kanske 10 000 kronor eller mera.
:94 Dammbrott
Ett ingående litteraturstudium gjordes 1938 i all den facklitteratur, som fanns
tillgänglig i Stockholm. Beskrivningar över icke mindre än 156 under åren 1868—
1937 inträffade dammras studerades. Resultatet blev sammanfattningsvis följande.
Av de rasade dammarna voro 116 st eller 74 % av typen jorddammar och 40 st
eller 26 % av typen murverks- och betongdammar.
För jorddammarna voro orsakerna till raset följande.
1. Överströmning i 36 fall (31 %).
2. Läckning från eller utmed rörledningar eller kulvertar, som dragits genom
dammkroppen, i 23 fall (20 %).
3. Utglidning av dammaterialet till följd av otillräckliga dimensioner, olämplig
sammansättning av materialet, underhaltigt utförande, inre övertryck eller andra
orsaker (ev. obekanta), i 57 fall (49 %). Av dessa senare kan i 21 fall (18 %) orsaken
närmare angivas såsom läckning genom dammaterialet eller grunden.
För murverks- och betongdammarna voro orsakerna följande.
1. Överströmning, i 8 fall (20 %).
2. Dålig grund med åtföljande sättningar, underskärning eller glidning på grund
av dålig anslutning till fast grund, sättningar i allmänhet, i 19 fall (47 %).
3. Otillräckliga dimensioner, underhaltigt utförande, urkolkning på
nedströms-sidan eller andra orsaker (ev. obekanta), i 13 fall (33 %).
495
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
