- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
502

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

841:2-3 Avd. 84. VATTENKRAFTBYGGNAD

tryckas ut eller läckvatten från tunneln orsaka ras i lösa
ytlager. Armeringen göres så stark, att den kan upptaga hela
eller stor del av vattenövertrycket, enär bergets
deformationer, om det utsättes för vattentrycket, kunna bli så
stora, att betongen skulle spricka. Ofta och särskilt vid högt
vattentryck inlägges emellertid i bergtunneln en från
utsidan inspekterbar plåttub i stället för betongbeklädnad.

253 Avloppstunnlar

Avloppstunnlar utföras vid gott berg utan inklädnad. Så är
förhållandet i allmänhet vid våra svenska urbergarter, där
endast vid särskilt svaga punkter, krosszoner o. d.,
förstärkningar behöva utföras.
Tunnelns form bestämmes med hänsyn
till bergets beskaffenhet och så, att
arbetsmaskinerna få plats. Generellt gäller,
att taket utföres valvformat och bottnen
plan, men samtidigt bör man för att få
ned fallförlusterna eftersträva att för en
viss area tunnelns våta omkrets blir så
liten som möjligt. Vid dåligt berg är det
ofta lämpligt, att tunneln utföres som ett
högt valv, med relativt stor höjd och liten
bredd; vid gott berg kan bredden ökas och
höjden göras mindre.1),2),3)

Fig. :252
Betongklädd
trycktunnel

Fig. :253 a
Tunnelsektion
vid
Järpström-mens kraftverk1)

Fig. :253 b
Tunnelsektion vid
Torpshammars
kraftverk2),3)

:25 Tuber

: 261 Allmänt

Tuber användas vanligen för att leda drivvattnet från högt belägna intag ned
till kraftstationen.

En tub utsättes för följande krafter: Statiskt vattentryck, svallningstryck vid
snabbaste avstängning av turbinerna, spänningar i tubskalet av
uppläggningssättet och ev. jordtryck.

Svallningstrycket kan begränsas genom stor tubarea, svalltorn, regleringsventil
m. m.

Vid kallt klimat måste man tillse, att tuberna icke frysa igen. Detta kan ske genom
övertäckning, inbyggning e. d.

Om tubsträckningen är sådan, att luft kan innestängas vid vattenfyllningen, böra
luftventiler anordnas på lämpliga punkter. Vidare måste vid tubens övre ände en
luftöppning finnas, så att vid hastig tömning av tuben luft kan strömma in för att
förhindra tubens tillplattning av det yttre lufttrycket.

Vid långa tuber finnes ofta i övre änden en avstängningsventil, som automatiskt
stänger vattenvägen till tuben, då vattenhastigheten
överstiger ett visst maximivärde (t. ex. vid tubbrott).

: 262 Tvärsnitt

Tuberna ha i allmänhet ett cirkulärt tvärsnitt. Vid mycket
stora diametrar och relativt lågt tryck kan i stället
användas en sådan form, att vid fylld tub inga böjande
moment uppkomma i tubskalet (se fig.). Därigenom kan
väggtjockleken och armeringen vid betongtuber göras liten,
och vid trä- och plåttuber kan förstyvningsringarnas
dimensioner minskas.

Ahlström, R. »Sprängning av avloppstunneln för Järpströmmens kraftverk», Sv.
Vatten-kr.-för. Publ. 1941:11.

2) Norén B. och Fraenkel, K. H. »Tunneldrivningsarbeten». Sv. Vattenkr.-för. Publ.
1942: 4.

3) Fraenkel, K. H. »Bergsprängningsproblem», Sthlm 1944.

502

F g. : 262
Tvärsnittsform för
betongtub, som ger minsta
böjande moment

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free