- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
503

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. 844. Vattenkraftverk

844:2

: 263 Trätuber

Trätuber bestå av
specialhyv-lade plankor, som
sammanhållas av ringformade
järnband (fig. a och b).
Trätuber bruka, åtminstone i
Sverige, normalt icke
användas för högre tryckhöjd än
25 — 30 m. De äro billiga och
ha en värmeisolerande
förmåga, som i kallt klimat är av
stort värde.

Tubbanden måste förutom vattentrycket även kunna upptaga det tryck, som
uppstår mellan plankorna, då de svälla vid vattendränkning. Detta tryck brukar
antagas = 10 kg/cm.2),1) Banden äro försedda med särskilda lås (fig. c), med
vilkas hjälp de kunna åtdragas så hårt, att tuben blir tät. Trycket mellan banden
och träet bör vid plattjärnsband ej överstiga 18 — 24 kg/cm2. Vid rundjärn kan
som tryckyta räknas halva järn diametern. Normalt tages järndiametern = y2"
vid 0,50 m tubdiameter och stigande till 1" vid > 2,4 m tubdiameter.

Plankorna göras av gran eller furu med en tjocklek av 1 y2" till 4", beroende på
tubdiameter och vattentryck.

Skarvarna mellan plankorna läggas förskjutna och göras täta med tätningsplåtar
av rostfri eller galvaniserad plåt, vilka stickas in i uppsågade spår i de motstående
plankändarna (fig. d). För att minska risken för uppslitsning av skarven kan ett
plattjärn läggas över denna och stickas under banden på ömse sidor om skarven.

Uppläggningen av tuben brukar vid liten tubdiameter ske på sadelstöd av trä
eller betong (fig. a). Vid stor diameter måste särskilda förstyvningsringar av
L-järn anbringas vid stöden. Samtidigt kan också stödavståndet göras större.
Tuben kan även uppläggas i jordbädd och bör i så fall till förhindrande av röta i
träet helst täckas till full höjd och omgivas med ett skikt lera närmast tuben.

För beräkning av tuben rekommenderas de norska bestämmelserna.2)
: 264 Plåttuber

Plåttuber utföras av nitad eller svetsad stålplåt. Tuberna uppläggas antingen på
stöd helt ovan markytan (fig. a) eller, mera sällan, på en grus- eller makadambädd,
varvid de övertäckas med jord (fig. b).

Fig. :263

a) Tvärsektion b) Elevation c) Bandlås d)
Tät-ningsplåt i plankskarv

I förra fallet indelas tubledningen i raka delar, vilka i ena ändan äro fast förankrade
i betongblock och i den andra rörligt förenade med påföljande del genom en tät
dilatationsfog. Fogen förlägges vanligen i uppströmsändan av varje del. Vid
mellanstöden anordnas förstyvningsringar. Tubdelarna uppläggas så, att rörelse
i tubens längdriktning kan ske t. ex. på rullar, pendelpelare (fig. a) eller
glidlager. Stödavståndet brukar väljas till 12 à 18 m.

1) Samsioe, A. Frey »Om trätuber». Tekn. T. V 1916, s. 117 (h. 9).

2) Vassdragstillsynets regler for kontinuerlig bygde trerör, Oslo 1942.

503

Fig. :264 a
Plåttub upplagd på stöd

Fig. :264 b
övertäckt plåttub

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free