Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap, 844. Vattenkraftverk
844:7
låg belastning och tomgångsvattenmängden liten, detta tack vare automatisk
inställning av löphjulsskovlarna efter pådragets storlek.
Genom att drivkraften fördelas på två eller flera hjul på samma francisturbin
(fig. :43 a) förbättras verkningsgraden vid i övrigt oförändrat varvtal. Förses
hjulen med skilda sugrör och pådrag, så att vattnet kan avstängas från ena
löphjulet och detta vid låg last endast rotera i luft, blir förbättringen vid låg last än
större, fig. c.
Verkningsgradsuppgifter från turbintillverkare grunda sig på prov av modellhjul
och resultatens omräkning till full skala enl. :51. Modellproven sammanföras i s. k.
musseldiagram,1) fig. d, ur vilket det för turbinen gynnsammaste varvtalet och
pådraget inhämtas. Drifttillstånd med lika verkningsgrad bilda i diagrammet
slutna kurvor. Förlusterna äro att hänföra till virvlar i och kring löphjulet samt,
särskilt vid snabblöpande typer, i icke oväsentlig grad i sugröret.
Verkningsgradsförbättringen vid uppförstoring av ett hjul erhålles överslagsvis av Moody’s
formel
}JZJL = ([D.
1 - Vo v D
där r\ och D = planerade hjulets verkningsgrad och diameter
t]0 och D0 = motsvarande storheter för modellhjulet
Slutkontroll av turbinverkningsgraden utföres ofta genom prov på den färdiga
anläggningen.
: 54 Kavitation
Med kavitation förstås uppkomsten av vakuumblåsor i vattnet, vilka visa sig
ha en starkt förstörande inverkan på löphjulsskovlar och andra delar av
turbin-godset. Kavitationen åtföljes av ett smattrande ljud, som uppstår när
vakuum-blåsorna störta samman och är av samma karaktär som smattret, när en
ång-stråle ledes in under en vattenyta. Följande faktorer inverka på kavitationens
uppkomst: sughöjden, fallhöjden, sp. varvtalet samt skovelformen. Vid
planeringen av ett kraftverk är det nödvändigt, att kavitationsfaran ägnas största
uppmärksamhet, då annars kostsamma driftavbrott för reparationer kan bli
följden. I formeln
10,3 - hs
uttrycker a ett tal, Thomas koeff., som för nedanstående, av Escher & Wyss
lämnade tabellvärden, icke kan underskridas, utan att allvarlig risk för kavitation
förestår. I formeln anger
hs — sughöjden
h — fallhöjden
Sp. varvtal ... 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 r/m
ermin ........ 0,09 0,155 0,27 0,41 0,57 0,75 0,95 1,17 1,40
;55 Reglering
: 551 Allmänt
Det vridande moment, som drivvattnet utövar på turbinaxeln, måste avpassas
efter den bromsande kraften från generatorn eller arbetsmaskinen genom ändring
av den tillsläppta vattenmängden, dvs. av pådraget, då i annat fall en ökning eller
minskning i varvtalet sker. Regleringens effektivitet är beroende av hur väl
pådraget förmår följa växlingarna av den bromsande kraften.
:552 Pådrag
Pådraget utgöres vid peltonturbinerna av en i munstycksriktningen förskjutbar
nål ventil (fig. :522), i francis- och kaplanturbinerna av de i ledkransen inbyggda
Oledal, M. »Om vattenturbiner vid varierande varvtal och fallhöjd». Tekn. T. M 1941,
s. 93 (h. 9).
517
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
