Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841:2-3
Avd. 84. VATTENKRAFTBYGGNAD
finnes dessutom mellan fjäll- och
kustområden i norra Sverige och mellan västkust
och östkust i södra Sverige. Mer detaljerade
uppgifter om vattenföringen i Sveriges
vattendrag finnes i kap. 841 Hydrologi.
Med ledning av årsvariationskurvorna för
ett antal år uppritas ett varaktighetsdiagram,
där på abskissan, i varje punkt, anges hur
lång tid om året den mot punkten svarande
vattenföringen i medeltal råder eller
överskrides. Jfr fig.: 673 a. Man kan säga, att på
ett dylikt diagram de dagliga vattenstånden
under ett medelår äro ordnade ej
kronologiskt utan efter storleksordning, med den
största vattenföringen längst till vänster.
Det ger sålunda en överskådlig bild av hur stor del av året som en viss
vattenföring i medeltal kan påräknas.
Fig. : 611
Exempel på vattenföringens årliga
variation i medeltal
612 Mätningar och undersökningar på platsen
över den plats, där anläggningen ifrågasättes bliva utförd, upprättas en nivåkarta.
Profilen av vattendraget avväges och bestämmes för olika vattenföringar med
hjälp av utsatta peglar. Noggranna grundundersökningar utföras. Dessa tjäna
som ledning vid fastställandet av ur teknisk och ekonomisk synpunkt lämpligaste
dammläge, grundläggningsmetod, kraftverkstyp, vattenvägar m. m.
: 613 Tillgänglig fallhöjd
Övre vattenytan (Ö.v.y.) eller »uppströmsvattenytan» hålles antingen konstant
eller varierande inom vissa gränser, som överensstämma med tillåten reglering.
Nedre vattenytan (N.v.y.) eller »nedströmsvattenytan» stiger vanligen med ökad
vattenföring, vilket, om övre vattenytan hålles konstant, resulterar i minskad
fallhöjd.
Bruttofallhöjden, H = skillnaden mellan Ö.v.y. och
N.v.y.
Nettofallhöjden, h = H minus fallförluster i
vattenvägarna. Dessa fallförluster beräknas för under
året förekommande olika vattenföringar, varefter
motsvarande nettofallhöjder fås. Härvid måste
vissa antaganden om kraftverkets utformning
göras.
Förekommer vecko- och dygnsreglering måste vid
noggrann beräkning av producerbar energi
hänsyn tagas till inverkan på nettofallhöjden av
variationen i vattenföringen Q även under veckan
och dygnet.
Veckovaraklighelsdiagram för olika veckor
konstrueras därför exempelvis enligt fig. med
ledning av kännedomen om de blivande
belastningsförhållandena vid kraftverket, vilka sålunda
på ett eller annat sätt måste uppskattas. Den s. k. ekvivalenta fallförlusten
under veckans lopp beräknas för vattenföringen
M (Q3)med- där (Q3)med erhàlles enligt fiS-
Att man beräknar tredje potensen av Q beror på att den mot fallförlusten svarande
effekten utgör produkten av vattenföringen Q (genom verket) och fallförlusten,
som i sin tur är proportionell mot Q2, samt en konstant. Fallförlusteffekten blir
sålunda proportionell mot Q3.
Fig. :613
Veckovaraktighetsdiagram över
vattenföringen genom
kraftverket
520
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
