Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841:2-3
Avd. 84. VATTENKRAFTBYGGNAD
: 672 Beräkningsprincip
Anläggningens samtliga delar fastläggas till sin storlek utom den del, som det
gäller att dimensionera. Denna del får variera och dess storlek bestämmes vanligen
av villkoret, att årliga räntan och amorteringen på anläggningskostnaden pius
värdet av årliga kraftförlust-, drift- och underhållskostnaden skall vara minimum.
Vid projekteringen finnes ofta icke tillgång till sådana uppgifter, att värdet av
kraftförlusten exakt kan beräknas. Man kan då med ledning av erfarenhetssiffror
uppskatta kraftvärdet enligt : 63, samt få en kontroll på denna uppskattning
genom beräkning av kraftens uttagningskostnad i kronor per år (= ränta och
amortering på den totala anläggningskostnaden pius underhålls- och driftskostnaden).
Om kraftvärdet i kronor per år avsevärt överstiger den årliga uttagningskostnaden,
kommer utbyggnaden sannolikt till stånd och blir en god affär, om ingenting
oförutsett inträffar. Vid dimensioneringen bör då det uppskattade kraftvärdet
användas för beräkning av värdet av fallförlusten. Om däremot kraftvärdet
understiger uttagningskostnaden, kommer utbyggnaden icke till stånd förrän i
framtiden, när kraftpriset stigit. Vid dimensioneringen bör då användas ett
kraftvärde, som motsvarar uttagningskostnaden pius en vinst av 10 — 15 %, enär
vid den tidpunkt, då utbyggnaden kommer till stånd, kraftvärdet måste ha stigit
till minst detta belopp.
För överslagsberäkningar kan följande metod användas. Den totala
anläggningskostnaden divideras med nettofallhöjden i cm vid ett vägt medelvärde på
driv-vattenföringen, varigenom värdet av varje cm fallhöjd erhålles. Dimensioneringen
av en viss detalj sker sedan med ledning härav så, att summan av dess
anläggningskostnad och värdet av fallhöjdsförlusten vid den nämnda drivvattenföringen
skall vara minimum.
: 673 Exempel på ekonomisk dimensionering
I det följande lämnas ett exempel
på ekonomisk dimensionering av en
avloppstunnel.
Vi antaga att
utbyggnadsvattenför-ingen med ledning av
varaktighetsdiagrammet för vattenföringen på
fig. a samt toppeffektbehovet vid
dygnsreglering bestämts till ca 100
m3/s, varefter motsvarande
utbyggnadseffekt vid exempelvis 11,6 m
fallhöjd beräknas till ca 8 • 100 • 11,6 =
= 9 250 kW. Denna effekt hålles under
beräkningen av tunneldimensionen
konstant, varigenom
maskinkostnaden ävenledes blir praktiskt taget
konstant. Vid en stor tunnelarea är
fallförlusten mindre och
nettofallhöjden således större än vid en liten
tunnelarea. För att emellertid
utbyggnadseffekten skall förbli
konstant, måste vattenföringen ändras
något med tunnelarean. Vid en mer
approximativ beräkningsmetod
brukar utbyggnadsvattenföringen antagas konstant, samtidigt som man försummar
den variation hos maskinkostnaden, vilken följer av variationen hos effekten, på
grund av nettofallhöjdens ändring med tunnelarean.
Utbyggnadseffekten har enligt fig. a 3 månaders varaktighet. Enligt : 63 skulle
kraften mellan 3 och 4 månaders varaktighet icke ha något värde. Att
utbyggnadseffekten trots detta satts så högt, att den svarar mot 3 månaders varaktighet
beror på, att toppeffektbehovet vid dygnsreglering i detta fall antages så högt,
och på att den ökade maskinköstnaden uppväges av, att kraftens värde kan
beräknas bli högre, då högre toppeffekt finnes.
524
Fig. : 673 a
Varaktighetsdiagram över vattenföring,
fallhöjd och effekt
\
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
