Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841:2-3 Avd. 84. VATTENKRAFTBYGGNAD
: 22 Fångdammar av järnspont
Dessa byggas av olika i handeln förekommande typer, såsom Larsen, Klöckner,
Rote Erde m. fi. Dimensionstabeller, se 833: 243
Stundom utbildas fångdammen som en fyllnadsdamm med stag eller som en
sammanhängande rad fyllda silos. Här liksom vid alla fångdammar beror
detaljutformningen till stor del på utrymmet och andra lokala förhållanden samt
anspråken på arbetsplatsens frihet från stöttor och stag.
: 23 Bågsättar av järn
Denna fångdammstyp användes för att. torrlägga området mellan två pelare i
en dammbyggnad, varvid dammpelarna tjänstgöra som upplag. Typen lämpar
sig speciellt när byggandet skall kunna ske även i strömmande vatten1).
De cirkelböjda sättarna utsättas vid lugnt
vatten endast för centriskt tryck och ge en
ekonomiskt god lösning särskilt vid stora
vattendjup, varför de äro särskilt användbara t. ex.
vid reparation av dammars vattensida.
Typen är ett specialfall av den cirkulära
fångdammen, som använts t. ex. för brolandfästen
vid branta bergstränder. Bågarna inläggas här
på ett centrumavstånd, som varierar med
vattendjupet, och överföra vattentrycket från den
stående cylindriska spontväggen till upplag i
berget. En fördel är att utrymmet innanför
dammen blir helt fritt från stöttor.
:3 Fångdammar av betong2)
På grund av hög materialkostnad användes fångdammar av betong endast när
de kunna ingå som del i en permanent konstruktion eller när anspråken på
livslängd äro särskilt stora. Typen torde endast komma ifråga vid berggrund.
Rivningen blir också dyrbar, såvida ej det berg fångdammen står på skall
sprängas bort och upplastningsanordningarna äro goda eller de rivna
fångdamms-delarna kunna kvarligga på botten.
:4 Fångdammar av jord
Jordfångdammar förekomma numera knappast annat än som del i en permanent
utfyllnad eller vid vattendjup på någon meter. Se kap. 844 Dammar.
:5 Speciella synpunkter
Stundom förekommer det att byggnadsplatsen ej kan torrläggas enbart med
fångdammar, då grunden är allt för genomsläpplig och vattenvägarna ej kunna
avskäras eller tillräckligt förlängas med nedslagna sponter. Så är exempelvis fallet
vid mycket släppigt berg, där läckorna då få tätas genom injektering med
cementvälling eventuellt uppblandad med sand, grus, drev eller dylikt och likaså vid
kraftigt grundvatten i grus eller sand, där botten vill »skjuta upp» såvida
grundvattenytan ej sänkes genom pumpning i nedslagna brunnsrör. På sådana ställen
där fullt utbildat upptryck förekommer eller grunden består av lös lera är det
viktigt att tillse att inte endast själva fångdammen utan även underliggande
bottenparti är stabiliserad. Faran blir särskilt påtaglig om djupa schaktningar
företagas nära fångdammens baksida.
*) Wernf.r, P. Wilh. och Hagström, B. »Om användning av bågsättar såsom
f£ng-dammar i hastigt rinnande vatten». Betong 1937, häfte 1.
2) Holmgren, H, »Fångdamm för nv torrdocka vid Beckholmen». Tekn. T. 1925, V.o.V.,
häfte 1.
532
Fig. :23
Bågsättar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
