Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
854:3
Avd. 85. KOMMUNALTEKNJK
Plattorna kunna läggas i rader parallellt med gångbanans längdriktning eller
diagonalt mot denna och raderna kunna förskjutas så att plattorna bilda
förband, eller med fogarna genomgående, då schackmönster erhålles (se fig. d och g).
Anslutningen till gångbanans kanter åstadkommes medelst halvplattor eller
genom huggning av plattor.
De bituminösa beläggningarna användas huvudsakligen vid glesare bebyggelse
och plattbeläggningar vid tätare bebyggelse.
Där gångbana korsas av körtrafik t. ex. vid infart till större garage,
lagerlokaler o. dyl. måste bärlagret förstärkas och beläggningen göras kraftigare.
Asfaltbeläggning göres tjockare och plattor läggas i betong. Beläggningen vid
sådana infarter kan också ersättas med stensättning (se fig. e och f).
Övriga typer, som i särskilda fall kunna komma ifråga, äro smågatsten,
ens-artad eller i mönster, stenhällar, betong m. m. Olika material kunna också
kombineras för att variera utseendet. Ett exempel framgår av fig. e. Dylika
beläggningar bli dock kostsamma och böra användas endast i undantagsfall.
:17 Ridbanor
Bidbanor böra om möjligt förläggas helt skilda från övrig trafik, t. ex. utmed
parker och planteringar. Bredden bör icke underskrida 3,0 m.
:18 Skiljeremsor och gatuplanteringar
: 181 Skiljeremsor
Skiljeremsor, som uppdelar en 4-filig körbana, bör ha en bredd av 2,0—5,0 m
och vara gräsplanterad samt begränsas av lutande kantstenar (se : 31). Göres
remsan smalare, varvid bredden dock ej bör understiga 1,0 m, brukar den av
kostnadsskäl endast grusas.
Mellan körbana och cykelbana bör skiljeremsan likaledes vara gräsplanterad och
ha en bredd av minst 1,0 m.
Skiljeremsa mellan cykelbana och gångbana kan lämpligen utgöras av ett par
rader gatsten eller annan enkel markering.
: 182 Gatuplanteringar
Gatuplanteringar kunna vara fastställda i stadsplan och utgöras då vanligen av
ett område i gatans mitt, trädalléer eller andra planteringar.
I andra fall kan gatuplantering anges i stadsplan utan att den är fastställd till
läge och omfattning. I sådana fall kan gatuplanteringen lämpligen anordnas för
att vid kuperad terräng utjämna höjdskillnaden mellan gatan och angränsande
tomtmark på ett både ändamålsenligt och estetiskt tilltalande sätt.
Samma förhållande gäller inom glesare bebyggda stadsdelar, om icke hela den i
stadsplanen -avsedda gatumarken behövs för trafiken. Gatumark, som sålunda
icke behöver tagas i anspråk, kan lämpligen utnyttjas till gatuplantering.
:19 Trafikplatser
Gatukorsningar med stark trafik på en
eller flera av de anslutande gatorna böra
utbildas till trafikplatser, vilkas form och
utseende varierar alltefter förhållandena.
Vanligen ordnas de för rundkörning,
varvid minsta radien i innerkurvan icke bör -g!
underskrida 10 m. Ett exempel på sådan ^
trafikplats visas på fig.
Fig. : 19 Exempel på trafikplats
(Brommaplan, Stockholm)
538
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
