- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
552

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

854:3

Avd. 85. KOMMUNALTEKNJK

Vid starkt slitage (kurvor, växlar, hållplatser) eller dår spårbyte är svårt att utföra
är det ofta fördelaktigt att använda dylikt »hårdstål», både ur ekonomisk och ur
allmän trafiksynpunkt. Där livslängden hos en vanlig skena är mindre än 10 år,
torde alltid »Verbundschiene» vara berättigad.
Dessutom förekomma även andra skentyper för speciella ändamål med lägre höjd,
t. ex. 133 mm och 100 mm för broar.

: 224 Spårhållare

Spårhållaren har till uppgift att
fixera spårvidden och ge en
förstyvad spårrust. Spårhållare
insättas med c/c 1,5—2,5 m. I
Tyskland användes i regel
spårhållare av T-järnstyp, fastsatt
i varje skena med två bultar.
Avståndet regleras av
mellanläggsbrickor av plåt. Samma
typ användes i Göteborg.
I Stockholm användes mest
enkelt justerbar modell, som ej
ger fullt så styvt spår men har
fördelen att spårvidden kan
justeras utan mellanläggsbrickor.
Olika slag av spårhållare
framgå av fig.

: 225 Skenskarvar

Skarvning med skarvjärn i spår förlagt i gatubeläggning skall undvikas, enär efter
kort tid genom slag i skarvar rörelser uppstå, som förstöra beläggningen och
spårläget.

I stället hopfogas skenorna medelst svetsning — skarvsvets — för att skarvslagen
skola elimineras. Skenorna äro i regel inbäddade i gatubeläggning, varigenom
temperaturvariationerna minskas och skenans utknäckning vid hög temperatur
förhindras. Yid skenbrott blir därjämte öppningen vintertid måttlig, i regel ej
över 20 mm.

Även vignolspår på egen banvall helsvetsas med gott resultat, t. ex. i Göteborg
och Hälsingborg enligt följande:

Göteborg Hälsingborg

Skenor: SJ 1899, 34,5 kg 21, 24,5 kg

Syllar: ek 270x22x16 cm furu 240x22,5x16 cm

Ballast: makadam 20/60 mm förorenat, hopbakat grus

Befästning: underläggsplatta + poppel- vanlig spik, 4 st/syll
trämellanlägg + skruvar på
var 4:e syll »Rippenplatte»
Svetsmetod: Termit Termit

Solskydd: rälerna intäckta med ma- intet

kadam

Byggnadsår: Långedrag 1909, svetsat Hälsingborg—Råå—Ramlösa
1927—1936 1906, svetsat 1929

Tågbelastning

per spår 1945: vikt......... 1200000 ton 2 200 000 ton

axlar........ 162000 st. 338 000 st.

axeltryckmed. 3,6 ton 3,2 ton

» max. 5,3 ton 5,5 ton

Fig. : 224 Spårhållare

I båda fallen har man erhållit ett gott spår utan solkurvor och utan skenbrott i
onormal omfattning. Öppning vid rälsbrott vintertid kan uppgå till några cm.

552

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0564.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free