- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
553

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/

Kap. 852. Spårvägar och snabbanor

852:2

Huruvida ett helsvetsat vignolspår är ekonomiskt överlägset ett t. ex. i
långlängder (45—100 m) hopsvetsat spår, är ännu outrett. Det helsvetsade spåret ger
dock behagligare gång hos vagnarna.

Skall svetsning utföras, böra dock oundgängliga sättningar först få ske.
Ballastmotståndet ökar med tiden.

: 226 Växlar

Växlarna måste byggas och
underhållas väl, emedan spårvägstrafiken
är synnerligen känslig för växelfel.
Växlarna tillverkas efter tre olika
principer.

a) Gjutna manganstålväxlar (12—14 %
Mn) äro synnerligen slitstarka men
kunna ej hopsvetsas med spårnätet.
I hård trafik är livslängden ca 10 år.
Tungan har rörlig tapp.
(Beparations-svetsning med speciell manganelektrod
är möjlig i korsningarnas rännor; i
övriga partier misslyckas oftast
svetsningen.)

b) Gjutna kromnickelstålväxlar kunna
hopsvetsas med spårnätet. Slitstarka. I hård trafik livslängd 5 à 10 år.
Fjädertunga.

c) Valsade tyska växlar, hopsvetsbara med nätet. Mindre slitstarka. I hård trafik
livslängd 3 à 5 år. Fjädertunga. (Se fig.)

För att få en mjuk infart i växeln gör man denna numera ofta med olika långa
tungor.

: 23 Spårvägsarbeten

: 231 Nyläggning av spär

Vid nyläggning av spår bör eftersträvas:

1. Fullständig dränering av undergrund, beläggningsyta och skenränna.

2. Elastisk underbädd av packsten, skärv o. d., avjämnat med makadam samt
vältat, eller ekklotsar på betong enligt fig. :221 c. I tät mark, t. ex. lera, lägges 6"
dräneringsledning i varje spår.

3. Kraftig och jämn understoppning av skenfoten med makadam 16—25 mm med
god hållfasthet, ev. slungkrossad. Stoppningen sker med mekaniska syllpackare.

4. Spåret exakt justerat i höjd- och sidled. Absolut jämn löpyta utan grader,
varför skenslipningsvagn omedelbart bör användas för avfilning på nya skenor.

5. Stensättning i spårområdet, helst med tätning av ytan medelst fogfyllning av
asfalt eller cementbruk. Stendjup intill skena max. 13—14 cm.

Önskas asfaltbeläggning inom spårområde eller vid läggning på broar, lägges
skenan på betongunderlag med mellanlägg av asfalt (ev. med iblandat korkgrus),
hårdare träslag, gummi e. d., enligt fig. : 221 a. Detta arbete bör helst utföras utan
trafik på spåret. Trafiken får då framgå dubbelriktad på det andra spåret.
Härigenom kan man få arbetet bättre utfört, och betongen kan hinna vinna nödig
hållfasthet, innan vibrationerna genom trafiken komma att göra åverkan på
konstruktionen. Då denna beläggningsmetod är mycket dyrbar, lönar det sig att
i sådana fall bekosta extra växlar för trafikens avledande för att erhålla högsta
kvalitet på arbetet.

: 232 Utbyte av skenor

Utbyte av skenor bör äga rum på rakspår, då hjulflänsen går i rännbottnen och i
kurva, då sidoslitaget har ätit upp ledskenan eller hjulringen hyvlat bort huvudets
löpyta på ca 30 mm när. Dessförinnan kan det dock vara lämpligt att byta ut hela

Fig. : 226

Tysk rännskeneväxel med fjädertungor

553

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0565.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free