- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
558

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

854:3

Avd. 85. KOMMUNALTEKNJK

Fig. :321 Ängbybanan, Stockholm 1943

diken upptagas. Vid skärningar upptagas sidodiken för att avskära vattenflöden.
Större bankfyllnader böra helst fä sätta sig ett eller annat år innan
spåröverbyggnaden utföres. Detta är dock sällan möjligt. I stället måste härvid fyllningen
utföras i lager, vilka komprimeras medelst t. ex. »hoppande groda»,
vibrationsapparater, vältning e. d. (jfr kap. 426). Göres icke detta, måste man befara att
stora sättningar uppstå under trafikerandet, vilket nödvändiggör ofta
återkommande spårlyft.

Viadukter böra utföras av betong med tät farbana, så att vanlig ballast kan
användas. Endast i nödfall bör järnkonstruktion med på denna direkt vilande syllar
komma i fråga.

:322 Ballast, syllar, skenor

Om möjligt bör makadamballast med en storlek av 20—50 mm användas.
Härigenom erhålles en elastisk och dränerad spårunderbädd, som i regel icke fryser
under vintern utan även denna årstid bibehåller viss elasticitet. Vidare erhålles
ett mera sidostyvt spår. Syllar och skenor böra vara av vanlig järnvägsstandard.
Syllavståndet väljes härvid 0,7—1,0 m. Skenvikt 30—43 kg. En tung skena bör
väljas av två skäl: dels mindre underhållsarbeten samt jämnare gång hos vagnarna,
dels bättre återledning för elströmmen och därmed minskad risk för
»vagabonderande» strömmar. Samtidigt måste man dock vara medveten om att risken
för korrugering är större vid en tung än vid en lätt skena.
Skenan bör icke vila direkt på syllen, som då snart blir sönderskuren av skenfoten.
I stället rekommenderas användning av underläggsplatta av stål. För att öka
friktionen mellan skena och underläggsplatta, lägges ett mellanlägg av härdad
masonite eller pressat trä. Enligt ovan (se :225) användes en kraftig
befästningsanordning »Rippenplatte» på var fjärde syll. På Ängbybanan i Stockholm har
man i stället valt att genom fyra stycken fjäderspikar fixera skenan vid plattan.
Härigenom uppstår så stor friktion, att skenvandringen synes ha blivit upphävd,
varför icke några särskilda skenvandringshinder i detta senare fall behöva
användas.

Övergångsväxlar inläggas c/c ca 1,5 km för att möjliggöra trafikomläggningar vid
underhållsarbeten eller trafikhinder.

I kurvor med små radier och på broar och viadukter inläggas motskenor för att i
första hand minska riskerna vid t. ex. axelbrott.

:33 Underhålls- och renhållningsarbeten

Dessa arbeten utföras vanligtvis efter samma normer som gälla för järnvägarna.
Bevakning genom banvakt förekommer dock icke i regel. Genom den täta trafiken
erhåller banan en kontinuerlig övervakning förutom den som utövas av
ban-befälet och spårvakter (spårrensare). Den intensiva trafiken återigen medför att
underhållsarbetena bli besvärligare att utföra än på en vanlig järnväg. Större ar-

558

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free