Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 852. Spårvägar och snabbanor
852:2
: 322 Medicinalstyrelsens fordringar
I Medicinalstyrelsens råd och anvisningar till ledning för bedömandet av
vattenundersökningar (saml. av författn. och cirkulär ang. medicinalväsendet, ser. A
nr 198, 1941) meddelas följande om bedömande av fysikalisk-kemisk undersökning
av vattenledningsvatten.
»Som otjänligt skall ett vatten på grund av fysikalisk-kemisk undersökning bedömas
endast när vattnets beskaffenhet är sådan, att dess förtärande kan vara förenat med
hygieniska risker. Sålunda kunna stark grumlighet, lukt av kloakvatten, särskilt i förening
med höga ammonium- och nitrithalter, eller i andra avseenden onormal sammansättning
hos vattnet (ex. exceptionellt låga eller höga pH-värden) utgöra anledningar till vattnets
bedömande som otjänligt.
Som mindre tjänligt skall ett vatten på grund av den fysikalisk-kemiska undersökningen
bedömas, då något eller några av nedan uppräknade analysresultat framkommit vid
undersökningen eller då vid utvidgat analysförfarande vattnet befinnes äga onormal
sammansättning, vilken kan inverka på vattnets användbarhet.
Färg, överstigande 40 mg/1 Pt
Grumlighet betecknad som tydlig
Lukt betecknad som tydlig eller stark
Bottensats betecknad som icke obetydlig eller stor
Permanganatförbrukning överstigande 40 mg/1 KMnO,
Järn överstigande 0,4 mg/1
Mangan överstigande 0,1 mg/1
Klorid överstigande 300 mg/1.
Har ett vatten bedömts som mindre tjänligt, böra åtgärder vidtagas till en förbättring
av vattenbeskaffenheten i påtalat avseende.
I övriga fall bedömes som regel ett vatten som tillfredsställande. Som anmärkningsvärda
böra dock bl. a. i dylikt fall anföras nedan uppräknade analysresultat.
Färg mellan 20 och 40 mg/1 Pt
Grumlighet betecknad som svag
Lukt betecknad som svag
Bottensats betecknad som liten
Permanganatförbrukning mellan 20 och 40 mg/1 KMn04
Järn mellan 0,2 och 0,4 mg/1
Klorid mellan 100 och 300 mg/1
Totalhårdhet överstigande 100 mg/1 Co (motsvarande 14 ty0)
Marmoraggressiv kolsyra i sådan mängd att den kan förmodas verka
ledningsan-gripande. Hänsyn bör i detta sammanhang tagas till vattnets hårdhet och pH-värde
Ammonium överstigande 0,5 mg/1 ’
Nitrit överstigande 0,02 mg/1
Nitrat överstigande 30 mg/1.
Beträffande kväveföreningar bör hänsyn tagas till vattentäktens art.
Ha vid den fysikalisk-kemiska undersökningen anmärkningsvärda analysresultat
framkommit, kan det anses önskvärt, att vattenbeskaffenheten förbättras i de fall, då
ifrågavarande resultat avse fysikaliska egenskaper, som inverka på vattnets smaklighet, och
kemiska beståndsdelar, som inverka på vattnets praktiska användbarhet.»
: 33 Bakteriologisk beskaffenhet
Till de allvarligaste föroreningarna höra alger och framför allt bakterier. Alger
ge ofta upphov till dålig smak och lukt.
Bakterier påträffas i allt ytvatten och ofta i grundvatten. De flesta
vattenbakterier äro oskadliga, men flera sjukdomsalstrande (patogena) bakterier kunna
förekomma, bl. a. tyfus-, kolera- och dysenteribakterien. Även barnförlamningens
smittämne (virus) kan sannolikt spridas med vatten.
Bakteriehalten bestämmes genom odling i näringssubstrat. Bacterium coli antyder
fekalförorening. Den är mera motståndskraftig än sjukdomsbakterierna, varför
dessa icke behöva befaras i från colibakterier fritt vatten. Gällande
bestämmelser (jfr nedan) föreskriva viss maximalt tillåten halt av colibakterier.
Bestämmelser för bakteriologisk kontroll återfinnas i förordningen om kontroll
av vattenledningsvatten. Anvisningar för kontrollens utförande återfinnas i nr
87/1941 »Meddelanden från Kungl. Medicinalstyrelsen», dels i nr 198/1941 ser. A
av »Samling av författningar och cirkulär m. m. angående medicinalväsendet
utgiven av Kungl. Medicinalstyrelsen»,
569
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
