- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
571

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap, 853. Vattenförsörjning

853:5

Rörbrunnar användas där de vattenförande lagren ligga på stort djup (se fig.).
Brunnsrören utföras vanligen av heldragna, tjockväggiga, gängade 100—300 mm
stålrör i längder om 2—4 m. Röret hejas ned med maskin, varvid det inträngande
jordmaterialet upptages medelst sandpump eller i enklare fall genom
vattenspolning. Före hejningen sönderslås eller uppluckras grundmaterialet med
stötborr-mejsel eller spolmejsel. Jordprov uppsamlas för varje meter och så snart grunden
ändrar karaktär. I vattenförande lager göres kortvarig provpumpning för att
fastställa grundens genomsläpplighet. Rörbrunnen förses med sil, som hindrar
sanden att strömma in i brunnen. Genom insättning av djupbrunnspump kan
vattenytan avsänkas till godtyckligt djup.

För uppsamling av större grundvattenmängder erfordras ett flertal rörbrunnar
på sådant inbördes avstånd, att de icke inverka på varandra. Flera svenska städer,
såsom Malmö, Hälsingborg, Lund, Västerås m, fi. erhålla vattenledningsvatten
från sådana brunnsanläggningar.

Sänkbrunnar erhålla en diameter av 1—5 m. De användas då det vattenförande
lagret är lågt och beläget på måttligt djup (5—10 m). Brunnarna utföras av
gjutjärn, stål eller armerad betong, i regel av ringar, som fogas under sänkningen,
vilken sker genom grävning eller muddring i brunnen. På brunnsbottnen utlägges
ett omvänt filter av filtersand, grövre sand, grus, singel och makadam.
Borrbruiinar äro i berggrunden nedförda borrhål med 100—250 mm diameter.
I vissa fall kan en inklädnad av hålets väggar med tunna stålrör eller en
tätning medelst betonggjutning bli erforderlig.

:44 Ökning av grundvattentillgången

Vid lämpliga grundförhållanden kan vattentillgången ökas genom konstgjord
infiltration av ytvatten. I det vattenförande sand- eller gruslagret anläggas
bassänger genom vilka ytvattnet infiltreras, ofta efter förrening i snabbfilter.
Den första anläggningen av detta slag utfördes på förslag av Richfrt för
Göteborgs vattenverk vid Alelyckan. Liknande finnas i Hälsingborg, Örebro, Västerås,
Sala, Eksjö och Luleå.

:5 Vattnets rening
: 51 Allmän översikt

Föroreningarna i vatten äro av organisk, oorganisk eller biologisk natur och
förekomma antingen uppslammade eller i lösning. De uppslammade ämnena avskiljas
genom silning, sedimentering ev. i samband med kemisk fällning, samt filtrering.
De lösta ämnena avlägsnas genom luftning eller kemisk fällning. Alger och
bakterier oskadliggöras genom sterilisering. Lukt- och smakämnen borttagas genom
luftning, aktivt kol m. m. Man skiljer mellan avfärgning, avjärning, avmanganing,
avsijrning eller desaktivering, mjukgöring, desodorisering, sterilisering m. m.

: 52 Silning

Silning utföres endast som förbehandling av vattenledningsvatten, men kan vara
tillfyllest för många industrivatten, såsom vid järnverk, ångkraftanläggningar
m. m. Silarna utföras som trum- eller plansilar.

: 53 Sedimentering

Vatten i rörelse kan medföra finfördelade fasta ämnen, såsom sandkorn, lerslam
o. d. Sambandet mellan kornstorlek och fallhastighet för sand i stillastående
vatten enligt Stokes lag framgår av följande tabell:

Partikelstorlek, mm........ 1 0,20 0,10 0,06 0,04 0,02 0,01 0,001 0,0001

• Fallhastighet vid 10°C, min/s 100 21 8 3,8 2,1 0,6 0,15 0,0015 0,000015

Reningseffekten hos en sedimenteringsbassäng bestämmes huvudsakligen av den
s. k. ytbelastningen, dvs. vattenmängden per ytenhet. Ytbelastningen, som är
identisk med fallhastigheten, överstiger i praktiken sällan 1 m3 per m2 och timme
eller 0,28 mm/s. Härav följer att man genom enkel sedimentering icke kan ernå
fullständig klarning.

571

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free