Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857:1-2 Avd. 85. KOMMUNALTEKNIK
573 Utjäsningskammare
användes endast vid ringa avloppsvattenmängd.
Den liknar något den septiska tanken, :555, men avloppsvattnets uppehållstid i
kammaren är 5—14 dygn. Härunder erhålles en mera fullständig utjäsning av det
avsatta slammet. Metoden innebär samtidigt såväl mekanisk som biologisk rening.
Fig. :573 a och b. Utjäsningskammare
Typ b enligt Fries och Welin-Berger
Det utgående vattnet får, särskilt efter luftning, god beskaffenhet och den
bakteriologiska reningen uppgår till minst 75 %. Slamrummet bör vara så stort, att
tömningen endast behöver ske en gång om året. Vid växelvis användning av dubbla
anläggningar kan slammet i den avställda kammaren få tillfälle att bli helt utrotat
före tömningen, varvid den eljest ganska besvärliga stanken försvinner.
: 574 Bevattning och markfiltrering
Avloppsvattnet kan oskadliggöras genom att efter slamavskiljning föras ned i
porös mark. En förutsättning för reningen är, att grunden luftas. Beskickningen
skall därför ske intermittent. Eventuellt uppluckras markytan efter beskickningen.
Det infiltrerade vattnet uppsamlas vanligen i en täckdikesdränering.
Reningsförfarandet, som kan medföra risk för infektion av grund vattentäkter, användes i
Sverige mera sällan för rening av kloakvatten. Vid bevattning genom överstrilning
beskickas vattnet över marken med tillhjälp av spridare, varvid avloppsvattnets
gödselvärde tillgodogöres. Vid markinfiltration ledes vattnet genom grunda öppna
diken, varvid det tränger ned i grunden. Vid underbevattning fördelas vattnet
genom grunt förlagda rör med öppna fogar.
:6 Litteratur
[1] Imhoff, K. »Taschenbuch der Stadtentwässerung», Berlin 1939.
[2] Phelps, E. B. »Stream Sanitation». New York 1944.
[3] Vallin, Jansa, Fischerström, Bergström m. fi. »Betänkande angående
vattenförorening II. Tekniska och biologiska utredningar.» SOU 1941:16.
[4] Jansa, V. Kapitel »Yttre avloppsledningar» i handboken Värme, ventilation och sanitet,
band II. Stockholm 1940.
[5] Westerberg, N. »Konstruktion och beräkning av avloppsledningar.» Stockholm 1919.
[6] Svenska Cementföreningen. »Betongrör och deras användning för avloppsledningar,
avdikningar och vägtrummor m. m.» 1937.
598
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>