Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avd. 85, KOMMUNALTEKNIK
855
Kap. 855. GASFÖRSÖRJNING
Av byråingenjör A. Molin
: 1 Material för gasframställning
:2 Ugnar och apparater för gasframställning
:3 Erhållna produkter
:4 Gasverkets placering och planering
:5 Distribution av gas och koks
:6 Förbruknings- och tillverkningssiffror
:7 Litteratur
:1 Material tör gasframställning
:11 Råmaterial
Stenkol. Det viktigaste råmaterialet för framställning av gas, som förbrukas i
städer och som vanligen kallas stadsgas, är stenkol. Önskar man i första hand en
stor gasmängd, bör man använda gaskol, som ha en halt flyktiga ämnen av mellan
25 och 40 %. Lägger man däremot huvudvikten vid att erhålla god koks, användas
kokskol, som ha en halt flyktiga ämnen av mellan 15 och 25 %. Gränsen mellan
dessa båda stenkolssorter är dock icke skarp. Önskvärt för båda typerna är, att
askhalten är så låg som möjligt, varigenom koks med låg askhalt erhålles.
Övriga råmaterial. För framställning av stadsgas användes i vissa fall koks och
olja (se :22 Vattengasverk) samt under tider, då det råder brist på stenkol, även
ved, torv o. d.
: 12 Driftmaterial
Vid gasverk.förbrukas ånga, vatten och elektrisk ström. För ett större gasverk
med en årstillverkning av ca 100 mill. m3 gas utgör förbrukningen
av ånga.................................. ca 0,80 t per 1 000 m3 gas
»> vatten................................ 20-30 m3 » 1 000 m3 »
» elektrisk ström........................ 20-30 kWh » 1 000 m3 »
:2 Ugnar och apparater tör gasframställning
: 21 Kammar- och retortugnar
Genom stenkolens upphettning i ett från lufttillträde avskilt rum (»avgasning»)
vid en temperatur av 1 000-1 300° C erhålles dels en rågas, som underkastas
diverse reningsprocedurer, dels koks, vilken efter avkylning (»släckning») är en
direkt säljbar produkt. Vid denna avgasning användas i större gasverk vanligen
kammarugnar och i mindre gasverk vanligen retortugnar. Kammare och retorter
kunna vara horisontala, lutande eller vertikala. Laddningen per dygn för
kammarugnar varierar mellan 1 och 15 t och för retortugnar mellan 300 kg och 2 300 kg
vid de i Sverige använda typerna av ugnar.
: 22 Vattengasverk
Gasframställningen sker i vattengasverk genom att vattenånga blåses genom ett
skikt av glödande koks, varvid en blandning av väte och koloxid erhålles, som
kallas vattengas. Det glödande koksskiktet erhålles genom att luft blåses genom
koksmassan. För att gastillverkningen skall hållas i gång, måste sålunda
omväxlande luft och ånga blåsas genom koksmassan. För att man skall få vattengas
med ett värmevärde, som är lika högt som stenkolsgasens, måste vattengasen
karbureras medelst insprutning av olja i en s. k. karburator. Vattengasen är i
Sverige endast en reservgas, som tillverkas för den händelse, att avgasningsugnarna
delvis skulle vara ur funktion eller att gasförbrukningen under vissa tider skulle
komma att ligga över den normala ugnskapaciteten.
599
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
