- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
600

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

857:1-2

Avd. 85. KOMMUNALTEKNIK

:3 Erhållna produkter

:31 Gas

Rågasen måste underkastas rening, innan den utsändes i distributionsnätet. Vid
gasens kylning borttages en stor del av tjäran, som slutligen fullständigt avskiljes
i särskilda tjäravskiljare. Ammoniak borttages ur gasen dels vid kylningen, då
»gasvatten» erhålles, dels genom behandling i särskilda ammoniaktvättare. Rågasens
svavelväte borttages medelst järnoxidhydrat i s. k. reningskistor.

Den renade gasen lagras antingen i lågtrycksbehållare (gasklockor) eller i
högtrycksbehållare. I gasklockorna står gasen under ett tryck, som endast är ett par
hundra mm vattenpelare, medan i högtrycksbehållarna gastrycket vanligen uppgår
till ca 5 at ö.

Gasklockor finnas av »våt» och »torr» typ. I den förra utgöres gasrummet av en
upptill sluten, nedtill öppen klocka, som kan röra sig upp och ned i ett vattenkar.
Själva klockan kan vara delad i ett antal »lyft», som vart och ett avspärras med
ett vattenlås. De olika lyften äro teleskopiskt anordnade i varandra. Den torra
typen av gasklockor är försedd med ett cylindriskt eller månghörnigt hölje, i vilket
en skiva är gastätt rörlig upp och ned. Under skivan befinner sig gasrummet, vari
vatten icke finnes; därav namnet »torr gasklocka».

:32 Koks

Sortering. Sedan koksen på lämpligt sätt avkylts (»släckts»), vanligen genom
på-strilning av vatten, är den en säljbar vara. Vanligen sorteras koksen upp i ett antal
storleksgrupper, lämpade för olika användningar. Olika värmeledningspannor
fordra olika grov koks, och för t. ex. Agaspisar kräves en viss liten koksstorlek,
som dessutom måste vara så gott som helt fri från stybb. För koksens sortering
i olika styckestorlekar finnas olika sorteringsapparater, vanligen grundade på
skaknings- eller vibrationsprincipen.

Lagring. Koksen bör helst lagras sorterad, ty i detta skick är den dels mindre utsatt
för ytterligare nedkrossning, dels lätt att vid försäljning utlämna i befintligt
skick. För att avskilja minderstyckig koks, som uppstår under lagring och vid
transport från lager till utlämningsanordning, bör man dock eftersortera den förut
sorterade koksen. Härigenom erhålles bättre verkningsgrad för
värmeledningspannor eller andra eldstäder.

: 33 Övriga produkter

I ett större gasverk erhållas utom tjära och ammoniak även bensol samt fenol
och pyridin.

Tjäran (stenkolstjära) befrias genom lagring eller centrifugering från större delen
av vattenmängden. Dylik tjära säljes vanligen i befintligt skick för
bestryknings-ändamål. Emellertid kan tjäran lämpligen förädlas genom destillation (dock endast
i större gasverk). På detta sätt kan man erhålla vägtjära, som lämpar sig för
vägbeläggningsändamål. Som biprodukt erhållas därvid naftalin och s. k. tjäroljor.

Ammoniak, som erhålles i form av gasvatten (med 1-2 % ammoniak), bearbetas
genom att man avdriver den gasformiga ammoniaken, vilken antingen upptages
i vatten, då kaustisk ammoniak erhålles, eller svavelsyra, då ammoniumsulfat
erhålles. Den förra produkten användes som rengöringsmedel m. m., den senare
som gödningsmedel.

Bensol utvinnes ur gasen på olika sätt, i Sverige genom uttvättning med olja.
Med bensol i vidare bemärkelse förstås en hel serie s. k. bensolkolväten, omfattande
bensol, toluol, xylol m. fi. Av dessa användes bensolen enbart eller blandad med
sprit som motorbränsle. Toluolen användes för framställning av det viktiga
sprängämnet trinitrotoluol.

Fenoler och pyridin erhållas ur gasvattnet, vid ammoniakutvinningen och ur
tjäran. De äro råmaterial för bl. a. konsthartser och läkemedel, varför de, särskilt
under krigstider, äro viktiga råmaterial för den kemiska industrien.

600

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free