Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 855. Gasförsörjning
855:6-7
B. För affärs- oeh kontorshus erhålles belastningen genom programhandlingarna
för elinstallationen. Sammanlagringen är i allmänhet liten, varför
maximibelastningen bör antagas bli nära lika med den installerade effekten.
C. För industri- och hantverksområden måste uppgifter inhämtas i varje särskilt
fall. Sammanlagringen är ofta avsevärd.
D. Gatubelysningen utgör vanligen en obetydlig del av belastningen. Effektbehovet
är 1—25 W per längdmeter gata. Den lägsta siffran gäller vägar med obetydlig
trafik i utkanter av städerna, och den högsta avser stora trafikstråk i storstäder.
342 Beräkningsvillkor
a) Beträffande ledningarnas dimensionering, belastning och säkring hänvisas till
483:12.
b) Spänningsregleringen i stadsnät för allmän distribution brukar anses god, om
toleransen ligger inom ± 4 à 5 % av den nominella spänningen. Det förutsättes
därvid, att spänningen varierar långsamt. Momentana spänningsändringar märkas
genom irriterande blinkning av belysningen. I bostads- och affärsområden bör ej
tillåtas större plötsliga spänningsändringar än 1—1,5 %, om de förekomma sällan
under den tid, då belysning är tänd. Mycket ofta återkommande plötsliga
spänningsändringar böra ej överstiga 0,5 %. I industriområden och på landsbygden
tillåtas vanligen större spänningsvariationer.
4 Kraftkonsumtion
41 Konsumentgrupper
411 Allmänt
Den elektriska kraften användes för
A. Belysning, dels i inomhusanläggningar (arbetsbelysning och tillsatsbelysning i
arbetslokaler samt miljöbelysning eller dekorativ belysning i bostäder, biografer,
teatrar o. d.), dels i utomhusanläggningar (trafikbelysning vid trafikleder och öppna
platser, reklambelysning i skyltar och fasadbelysning av monumentala byggnader).
B. Motordrift, dels vid stationära motoranläggningar inom hushåll, hantverk, industri
och jordbruk för drift av arbetsmaskiner, hiss- och transportanordningar etc.,
dels vid traktionära motoranläggningar för drift av elektriska lokomotiv,
motorvagnar, spårvagnar, trådbussar o. d.
C. Uppvärmning inom hushålls- och storkök (kokplattor, elugnar, elspisar,
kylskåp etc.), bagerier samt hantverk och industri (el. lödkolvar, svetsaggregat,
härdugnar, små och stora smältugnar etc.). Elektrisk kraft användes även i viss
utsträckning för vattenvärmning (el. varmvattenberedare) och rumsuppvärmning
(el. kaminer och radiatorer).
D. Speciella ändamål, såsom signal-, telegraf-, telefon-, radio- och
televisionsanläggningar samt röntgen- och andra elektromedicinska anläggningar m. m.
Under år 1946 konsumerades i Sverige en total energimängd av ca 14 miljarder
kWh, vilka fördela sig procentuellt på följande fyra stora konsumentgrupper
sålunda:
Storindustri................................. 70 % av totalkonsumtionen
Järnvägar.................................. 10 % » »
Städer och samhällen............*............ 15 % » »
Landsbygd.................................. 5 % » »
Av dessa grupper är särskilt de båda sistnämnda av intresse i detta sammanhang.
412 Städer och samhällen
Kraftförbrukningen i städer och samhällen utvecklas i rask takt. Elektrisk
matlagning och varmvattenberedning användes i stor utsträckning och vinner alltmer
insteg. Elektriciteten utnyttjas i ökad omfattning för apparater och motorer inom
hushållet. Däremot kan man ej räkna med någon allmän användning av elektrisk
energi för bostadsuppvärmning. Kraften kan ej levereras till sådant pris, att den
vid normala bränslepriser kan konkurrera med ved, kol och olja. Elektrisk bostads-
611
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
