- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
612

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

857:1-2

Avd. 85. KOMMUNALTEKNIK

uppvärmning kan därför användas endast i vissa enstaka fall, då tillgång till billig
kraft finnes, eller då man är villig betala en betydande merkostnad för den enklare
och bekvämare skötseln (helautomatisk drift).

: 413 Landsbygden

Av landsbygdens 1 000 000 hushåll äro ca 85 % redan elektrifierade. Av de 150 000
oelektrifierade hushållen äro ca 50 000 så avsides belägna, att en elektrifiering
icke kan genomföras till rimliga kostnader. De återstående 100 000 hushållen
torde dock vara elektrifierade inom några få år. Nyelektrifieringen på landsbygden
har under de senaste åren befrämjats genom kraftigt ekonomiskt stöd från staten.
Bristen på arbetskraft och strävandena till bättre bostäder och högre
levnadsstandard kommer säkerligen att öka landsbygdens kraftbehov. Tröskning,
mjölkning och vedkapning sker redan i stor utsträckning med elektrisk kraft. Elektrisk
matlagning och varmvattenberedning förekommer ännu endast i ringa grad.
Alltjämt finnas områden, där elektriciteten endast användes för belysning.

: 42 Kraftuttaget

: 421 Kraftuttagets variationer

Kraftuttaget från en kraftleverantörs fördelningsnät bestämmes av
konsumenternas kraftbehov (kW) vid tillfället. Av naturliga skäl kommer kraftbehovet
(belastningen) att vara större på dagen än på natten, större en vardag än en söndag
och större på vintern än på sommaren. Kraftuttaget för en abonnent, stadsdel,
stad, samhälle eller bygd uppvisar därför vanligen regelbundna dygnsvariationer
(fig. a), veckovariationer (fig. b) och årsvariationer (fig. c).

a) Dygnsvariation b) Veckovariation c) Årsvariation

Fig. :421 a—c. Kraftuttagets variationer

Tack vare sammanlagring mellan delbelastningarnas maximieffekter i grupp-,
stigar- och fördelningscentraler samt i matarpunkter, nätstationer och
huvudstationer uppstår en utjämning av det maximala effektbehovet för en abonnent,
fastighet, stadsdel etc. (jfr gas- och vattenförsörjning).

: 422 Kraftuttagets karaktär

Speciellt kraftbehovets dygnsvariation (dygnsbelastningskurva) kan ha mycket
olika utseende eller karaktär, beroende på belastningens art, dvs. belysnings-,
motor- eller värmebelastning, bostads-, hantverks- eller industribelastning etc.
(fig. a och b).

a) Belysningsbelastning b) Industribelastning

t = 1500 tim/år t = 3000 tim/år

Fig. :422 a och b. Exempel på belastningstypers dygnskurvor och motsvarande
varaktighetskurvor

612

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0624.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free