Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 858. Samhällsmätning
858:3
åtgärder användbara för utredningar rörande fastigheter som anslutits till
kvartersindelningen (exempelvis tomter), och lättare att utnyttja för framställning
av s. k. kvarterskartor för olika ändamål genom kopiering av grundkartan.
: 63 Beteckningssystem
Varje kartblad bör förses med orienteringsbeteckning,
varav lämpligen bör framgå karttyp, skala och bladets
plats inom bladsystemet. Huru detta kan ske framgår
av fig. Till denna anföres följande:
Ett visst kartblad i skala 1:4000 åsättes en
sifferbe-teckning — exempelvis 54. Är mätningsområdet större
än den areal, som rymmes inom ett kartblad i denna
skala utvidgas bladsystemet enligt den princip, som
åskådliggöres å fig. och som innebär, att bladen ordnats
i 10 rader med 10 blad i varje rad och att
grundbeteckningen förskjutes med en enhet i öst—västlig
riktning och med 10 enheter i nord—sydlig riktning. Systemet har i öst—västlig
riktning en utsträckning av 32 km och är i nord—sydlig riktning obegränsat.
Kartbladen i skala 1:2000 inom blad 54 betecknas 54 A—54 D. Inom vart och
ett av sistnämnda blad betecknas bladen i skalorna 1:1000 och 1:400 med
54 Aj—54 AIV, 54 Bj—54 BIV etc. respektive 54 Ax—54 A25 , 54 B^54 B25 etc.
Grundsiffran 54 är icke att uppfatta som ett uttryck för bladsystemets
nuvarande eller förutsedda storlek, utan såsom ett bomärke för visst system.
64 Förfarandet vid kartering
Karteringsarbetet inledes genom att å kartbladet inlägga ett rutnät med 10
centimeters sida, vilket sker med hjälp av s. k. rutnätsplåt eller med
karteringsinstru-ment (koordinatograf). Rutnätet utnyttjas bl. a. för att kontrollera kartpapperets
föränderlighet samt för inläggning av koordinatbestämda markpunkter av alla
slag, och därmed även av stom- och mätningslinjenäten. Med tillgång till
koordinatograf av erforderlig storlek kan och bör inläggningen av rutnätet och de
koordinatbestämda markpunkterna ske samtidigt.
Karteringen utföres i övrigt genom att å kartbladet upprepa de åtgärder som
under fältarbetet utförts vid inmätning av markens detaljer. Liksom i fråga om
detaljmätningen å fältet kan sålunda karteringen utföras enligt ortogonal eller
polär metod. För båda metoderna finnas flera tillämpningsformer. Snabbast och
ur noggrannhetssynpunkt bäst utföres karteringen med tillhjälp av
specialkonstruerade instrument (koordinatografer).
Uppritningen med tusch av karteringsresultaten bör, såsom tidigare framhållits,
på lämpligt sätt anpassas till kartans blivande användning. Plan för ritmanér och
beteckningssystem bör utarbetas före karteringens början och därefter konsekvent
tillämpas. Det bör icke förekomma, att kartblad tillhörande samma karttyp givas
olika utförande, vare sig bladen upprättats samtidigt eller vid olika tidpunkter.
:7 Kartreproduktion
Vanligen framställas endast vissa av förenämnda karttyper genom direkt kartering
på ovan angivet sätt. De övriga framställas genom reproduktion av de
direkt-karterade karttyperna. Allmänt framställes sålunda karttypen i skala 1:2000
genom fotomekanisk reproduktion och förminskning av kartan i skala 1:1000.
Avses en karta utnyttjad för reproduktion till mindre skala, bör särskild omsorg
ägnas åt kartans uppritning. Linjer som uppdragits med ojämnt flytande tusch
bliva ofta trasiga å reproduktionen. Avses kartan reproducerad i stark
förminskning kan ett villkor för god reproduktion vara, att kartan uppritas med
förhållandevis grova linjer och förses med s. k. överstor text. Lämpligt rit- och textmanér
bör utrönas genom prov. I vart fall får ett till reproduktionsändamålet anpassat
rit- och textmanér icke drivas så långt att originalkartan blir olämplig i
oförminskat skick. I stället bör då reproduktionen grundas på en för ändamålet
framställd kopia av originalet.
635
Fig. :63
Bladindelnings- och
beteckningssystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
