- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
640

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

861:3

Avd, 86. TORRLÄGGNING OCH BEVATTNING 863:1-2

bredden ofta större än som ur hydraulisk synpunkt vore gynnsammast, emedan
grävningsarbetet härigenom underlättas.

Släntlutningen varieras efter markbeskaffenheten i huvudsak sålunda:

Berg Torvjord Lera Grus o. sten Jäslera

1 : 0,1 1:1 1 : 1,25 1 : 1,5 1:2

Dikesdjupet. Vid nederbördsområden < 3 km1 är vattenmängden i allmänhet så
liten, att erforderligt lorrläggningsdjup bestämmer avloppets djup. Nedanstående
torrläggningsdjup i ni från MW under vegetationsperioden äro lämpliga:

Lätt lera

åker....."....... 1,2 m 1,0 m 0,8 m 0,7 m

äng............. 0,7 m 0,6 m 0,5 m 0,5 m

Dikesdjupet i huvudavloppen göres något större än ovan angivna mått med hänsyn
till

1) vattendjupet i diket

2) att täckdikesögonen böra ligga 1 à 2 dm över MW

3) erforderligt fall för detaljdikena

4) att vid torvjordar o. d. sättning inträffar efter torrläggningen.

Vid nederbördsområden > 3 km2 blir i allmänhet /lodvatlenmängden avgörande för
dikets dimensioner. Diket utföres då med sådan storlek, att högvattnet icke
stiger upp på angränsande fält.

: 33 Fastställande av den vattenmängd för vilken ett avlopp bör dimensioneras

I befintliga avlopp kan vattenmängden vid ett visst tillfälle beräknas genom
mätning av vattenhastigheten på något ställe där tvärsektionsarean är känd (se 841:2).
Bestämningen sker enklare genom att man fastställer nederbördsområdets storlek
med ledning av lämplig karta, t. ex. Generalstabens topografiska, och räknar
med viss avrinning per ytenhet. Denna avrinningskoefficient varierar med
områdets storlek, beskaffenhet och läge. Ju mindre omfattande och mera kuperat
nederbördsområdet är, desto hastigare blir avrinningen. Sjöar och mossområden
ha motsatt inverkan.

För nederbördsområden ej överstigande 5 km- uppgår flodavrinningen från åker i
medeltal till ca 1,5 1/s • ha och från skogsmark till 1,0 1/s • ha. För
nederbördsområden mellan 5 och 10 km2 reduceras nämnda avrinningssiffror med i runt tal
20 %. Medelvattenmängden brukar i de nämnda båda fallen uppgå till omkring
10 % av flodvattenmängden. Nu nämnda värden äro grovt generaliserade.
För större områden (åar, floder) kunna avrinningssiffror erhållas från SMH1.
Beträffande floder se även 841:3.

: 34 Dimensionering

Sedan vattenmängden blivit bestämd, projekteras avloppets dimensioner
lämpligen med utgångspunkt från Mannings formel (jfr kap. 142:33 i bd I). På basis
av denna har inom K. Lantbruksstyrelsen civilingenjör O. Walter utarbetat ett
nomogram, fig. :34, som i hög grad underlättar dimensioneringen.
Nomogrammet visar med för flertalet praktiska fall tillräcklig noggrannhet sambandet
mellan vattenföring, friktion, bottenlutning, bottenbredd, släntlutning och
vattendjup. Nomogrammets användning framgår av å detsamma inritat exempel.

:35 Vattenhastighet

Med ledning av diagrammet i :34 kan vattenhastigheten v fås ur formeln

A b ■ h + k ■ h2

Styv lera
mellan lera

Sandjord

Mull jord

640

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0652.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free