Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872:1-2
Avd, 87. DIVERSE BYGGNADSVERK
d) Murens egenvikt
e) Horisontala och vertikala reaktioner från bro- eller viaduktöverbyggnad i de
fall, då stödmuren tjänstgör som landfäste
f) Reaktionskrafter från undergrund och förankringar
: 212 Jordtryck
Rörande teorin för jordtryck hänvisas till kap. 173 (bd I).
Vid grundläggning av muren på friktionsmaterial eller berg och med bakfyllning
av friktionsmaterial dimensioneras muren för aktivt jordtryck enligt teorin för
plana glidytor. Grundlägges muren på pålar eller plintar till fast botten och
utgöres marken mellan bottenplattan och fast botten av kohesionsmaterial,
uppkommer efter murens bakfyllning en sammanpressning av kohesionsmaterialet,
som samtidigt ger en horisontalförskjutning av terrängen mot stödmurens
baksida. Detta gör att jordtrycket mot själva stödmuren kan komma att växa över
det aktiva. Härtill kommer att även pålarna respektive plintarna direkt utsättas
för jordtryck.
För att underlätta beräkningen av jordtryck mot lutande yta från mark, vars
överyta har en viss lutning, kan man använda de i fig. c återgivna diagrammen
för aktivt jordtryck. Till grund för diagrammen ligga följande formler härledda
ur teorin för aktivt tryck vid plana glidytor.
Det aktiva jordtrycket Ja av egenvikt och överlast per längdmeter mur är
h2 1
Ja = Jan+ Ja,= V Y + V p • h
där /> =
eos2 (q? — <5)
eos2 <5 • eos (ß + (5)
1 + tg<5
1
tge
[1 + V
sin {(p + ß) • sin {(p — e)
(fås direkt ur
diagrammen)
eos (ß + ö) - eos (<5
y = bakfyllningens volymvikt i t/m3 (se : 213)
h = murens höjd enligt fig. a
p = överlasten i t/m2 horisontalprojektion (se :213)
cp — bakfyllningens friktionsvinkel
ö = vinkeln mellan murens baksida och vertikalplanet
ß = vinkeln mellan jordtryckets riktning och normalen till murens baksida
£ = markytans lutning i förhållande till horisontalplanet
Diagrammen äro uppgjorda för friktionsvinklarna <p = 320 och <p = 42°. För att värdet
cp = 42° skall få tillämpas, fordras att bakfyllningen intill planet AB enligt fig. b
utgöres av grövre sprängsten.
För vinkeln ß har valts
värdena 0, (pl3 och 299/3.
Murdimensionerna bli mindre ju
större vinkeln ß är. Då murens
baksida är asfaltstruken bör
man förutsätta ß — 0; eljest
ett värde på ß mellan 0 och
cp i proportion till ytans
skrovlighet. Värdena ß = 2 <pl3 vid
bruks- el. kallmur och ß=(pl3
vid betongmur utan isolering
torde ligga på säkra sidan.
Jordtryckets angreppspunkt.
Ja förutsättes angripa på höjden h/3 över murens bas och Ja på höjden h/2.
Specialfall: <5 = 0, s = 0, ß = 0, dvs. vertikal muryta, horisontal markyta och
jordtrycket vinkelrätt mot murytan. Härvid förenklas formeln för Ja till
Ja = Jan+Ja + där Aa = tg»(45-W2)
För cp = 32° blir således Åa = 0,30 och för
framgår av diagrammen.
42° blir A = 0,20, vilket även
654
\
Fig. : 212 a och b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
