Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kap. 871. Stödmurar
871:3
Med ledning av dessa moment kan murens erforderliga
tjocklekar i olika snitt samt armering bestämmas. Lämplig
anordning av huvudarmeringen framgår av fig.
Gjutningstekniska skäl kunna föranleda grövre murdimensioner
än de av hållfasthetskrav erforderliga. Se härom :322.
Fig. :243 Principschema för armering av vinkelstödjemur
: 244 Vinkelstödmurar grundlagda på pålar och på plintar till fast botten
Vid grundläggning på pålar och plintar till berg bör man stundom förutsätta ett
högre jordtryck än det aktiva. Se : 212.
Beträffande beräkning av pålgrupp se kap. 322 (bd II).
För vinkelstödmur på plintar (skivor) till fast botten bestämmes erforderlig bredd
på bottenplattan som i :241. Stjälpsäkerheten skall kontrolleras även vid plintens
framkant »b» enligt fig. a. Vid bottenplattans
bakre del utföres en balk parallell med
frontmuren. Bottenplattan kan betraktas som
upphängd i frontmuren och denna balk.
Frontmuren och balken överför bottenplattans
belastning till plintarna och skola dimensioneras
härför.
Vid fullt utvecklat jordtryck kommer reaktionen
från plintens överyta att få en intensitet
ungefärligen enligt diagrammet i fig. a. Detta
innebär att praktiskt taget hela belastningen på
bottenplattan kommer att belasta frontmuren.
Frontmuren skall därvid dimensioneras som
balk (om höga balkar se 163:124, bd I) för sin
andel av vertikallasten. Armeringen i snitt a—a bestämmes av moment och
dragande normalkraft på grund av att bottenplattan hänger i frontmuren.
Eftersom man aldrig kan utgå från att jordtrycket verkligen utvecklas till full
styrka, dimensioneras bakkantbalken som om jordtrycket vore = 0. Den får därvid
approximativt uppbära lasten på bredden c enligt, fig. a. Bygelarmeringen i
balken skall dimensioneras för upphängningskraft i analogi med frontmuren.
Anm. Genom att förlägga bottenplattan högre enligt fig. b så att tillräckligt stor höjd
av frontmuren blir belägen under bottenplattan och genom att lägga bakkantbalken under
bottenplattan slipper man ifrån de nyssnämnda upphängningskrafterna.
Frontmuren dimensioneras utom som balk på högkant även för böjning i
överensstämmelse med :243.
Fig. : 244 a och b
: 25 Flänsstödmurar
Dessa stödmurar äro i regel ekonomiskt fördelaktiga först vid relativt stora
murhöjder (över 6—8 m).
Åtgången av betong och armeringsjärn blir mindre än för en vanlig vinkelstödmur
av samma höjd. I gengäld ökar formsättningens omfattning och besvärlighet,
varjämte armeringen blir mera komplicerad.
Flänsstödmurar kunna varieras på många olika sätt. Två typer anföras i fig. a-b.
Bottenplattans bredd bestämmes som vid vinkelstödmurar.
Kännetecknande för flänsstödmurar är att frontmur och bottenplatta fungera
som tvåspända plattor. Exempelvis beräknas frontmuren i fig. a som en
kontinuerlig platta upplagd på de båda flänsarna och i sin underkant inspänd i bottenplattan.
661
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
