Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872:1-2
Avd, 87. DIVERSE BYGGNADSVERK
Kap. 872. VÄTSKEBEHÄLLARE
Av civilingenjör Hilding Björklund
: 1 Inledning
:2 Allmänt om behållare av vanlig armerad betong
:3 Behållare av vanlig armerad betong vilande direkt på fast mark
:4 Behållare av vanlig armerad betong uppburna av pelare
:5 Behållare av förspänd betong
:6 Behållare av stål
:7 Litteratur
:1 Inledning
:11 Allmänt
En vätskebehållare måste vara tät. Om vätskan kemiskt kan angripa materialet
i behållaren, måste de ytor som kunna komma i beröring med vätskan förses med
särskilt skyddsskikt.
Den för vätskebehållare karakteristiska belastningen är det invändiga vätsketrycket,
som åverkar botten och väggar och, i de fall då invändigt övertryck förekommer,
även tak. Belastningens max.värde uppträder här, i motsats mot vid t. ex. broar
och hus, synnerligen ofta och under långa tider.
Övriga belastningar äro: egenvikt, rörlig last, vind och snö samt, vid behållare
nedsänkta i mark, jordtryck, eventuellt kombinerat med utvändigt tryck av
grundvatten. Förändringar i temperatur och fuktighetshalt ge även upphov till spänningar
eller rörelser, vilka måste beaktas.
: 12 Material och typer
Större vätskebehållare utföras i allmänhet av betong eller stål. Behållare av betong
kunna utföras antingen med armeringen ingjuten på vanligt sätt (se :2—:4) eller
med förspänd armering (se :5). Behållaren kan antingen vila direkt på fast underlag
eller uppbäras av pelare.
Med hänsyn till planformen indelas behållarna i rektangulära och cirkulära. I
specialfall förekomma även andra planformer.
:2 Allmänt om behållare av vanlig armerad betong
: 21 Betongens och armeringens inbördes arbetssätt
Kännetecknande för behållare av vanlig armerad betong är att betongen i första
hand får upptaga praktiskt taget alla spänningar. Armeringen spelar en passiv
roll. Dess huvudsakliga uppgift är att, om betongens draghållfasthet på något
ställe skulle komma att överskridas, förhindra brott och begränsa sprickvidden.
: 22 Grundläggning
Då följderna av sprickor, förorsakade av sättningar i grunden, vid vätskebehållare
äro betydligt svårare än vid flertalet andra byggnadsverk, bör man undersöka
grunden mycket noggrannt. Man bör även räkna med lägre tillåtet grundtryck.
Man bör sträva efter att grundlägga behållarna på berg. Detta gäller i särskilt
hög grad för stora behållare, uppburna av pelare. De grundläggningsförfaranden.,
som i första hand böra komma till användning, äro därför (se 321:12);
a) grundmurar och pelare, vilande direkt på berg
b) plintar, vilande på berg
c) stödpålar till berg
Metoderna a och b kunna utan vidare användas i kombination vid en och samma
vätskebehållare. Metod c bör däremot ej användas samtidigt som metod a eller b
utan att sådana åtgärder äro vidtagna, att de byggnadsdelar, som äro grundlagda
enligt metod c, äro fritt rörliga i förhållande till de övriga.
666
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
