Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872:1-2
Avd, 87. DIVERSE BYGGNADSVERK
: 24 Betongens volymändringar på grund av variationer i temperatur och fuktighetshalt
De vanligaste och mest svårbemästrade orsakerna till sprickbildning i betong
torde vara de volymändringar som betongen undergår vid variationer i temperatur
och fuktighetshalt. Vid täta betongkonstruktioner måste därför därmed förknippade
problem ägnas en särskild uppmärksamhet.
: 241 Betongens linjära värmeutvidgningstal
Värmeutvidgningstalet a för betong varierar med betongens cementhalt, ålder
och fuktighetstillstånd samt med sand- och stenmaterialets värmeutvidgningstal.
Som medelvärde på det linjära värmeutvidgningstalet för betong användes
vanligen 10-5. På grund av de många olika faktorer som spela in, måste avvikelserna
från detta medelvärde bli mycket stora. Enligt i litteraturen tillgängliga uppgifter
ligger a för betong mellan 0,6 • 10-5 och 1,4 • 10~5 [1]. Låga värden erhållas för
mager betong, vattenlagrad eller helt uttorkad, tillverkad av material med lågt
värmeutvidgningstal. Höga värden erhållas för fet betong, luftlagrad, tillverkad
av material med högt värmeutvidgningstal. Vid mätningar på vattenreservoaren
vid Ugglevikskällan, se fig. :413, vilka mätningar pågingo under ca tre års tid,
uppmättes det linjära värmeutvidgningstalet för armerad betong med 350 kg
LH-cement per m3 samt med den ena sidan luftlagrad och den andra vattenlagrad
till 0,88 • 10~5. Mätningarna utfördes på bottenplattan, som är utformad som en
flat skål, vilken hela tiden hölls vattenfylld. Under första vinterperioden
bottenfrös vattnet upprepade gånger. Bottenfrysningen hade den märkliga effekten att
värmeutvidgningstalet steg till det exceptionellt höga värdet 2,2 • 10-5. Så snart
ett vattenskikt bildats mellan isen och betongen, återfick betongen sitt normala
värmeutvidgningstal.
: 242 Betongens krympning och svallning
Betongen krymper i luft och sväller i vatten. Beträffande krympningens förlopp
och orsaker, se 231:4 o. 331:23 samt [2]. Enligt betongbestämmelserna skall för
armerade konstruktioner i luft krympningen anses motsvara en
temperatursänkning av 15° C. Vid vattenbehållare bör man kunna räkna med lägre krympning
för byggnadsdelar som ständigt äro utsatta för vattentryck. Enligt mätningar på
Uggleviksreservoarens bottenplatta motsvarade den maximala krympningen en
temperatursänkning av 2° C. Någon variation med årstiderna var knappast
skönjbar.
Vid mätning av krympning och svällning vid utförda byggnadsverk av betong
utgår man vanligen från antagandet att betongens värmeutvidgningstal är lika
med armeringsjärnets eller 1,1 • 10-5. Skillnaden i längdändring hos ett
betongprisma och ett armeringsjärn av samma längd blir då ett mått på betongens
krympning resp. svällning. Med hänsyn till betongens varierande värmeutvidgningstal
måste ett sådant förfaringssätt i de flesta fall bli missvisande. Är betongens
värmeutvidgningstal mindre än det antagna värdet, får man vid stigande temperatur
en skenbar krympning och vid fallande temperatur en skenbar svällning hos
betongen. Är betongens värmeutvidgningstal större än det angivna värdet, blir
förhållandet det motsatta.
: 243 Av volymändringarna förorsakade spänningar och åtgärder tör att begränsa dessa
De extra spänningar som förorsakas av variationen i betongens fuktighetshalt och
temperatur kan man begränsa, antingen genom att anordna fogar, som medge
vissa rörelser mellan de olika byggnadselementen, eller genom att sammansätta
byggnaden av eftergivliga element, som genom fjädring kunna deformeras utam
att de därav förorsakade spänningarna ge upphov till skador på byggnadsverket.
A. Fogar
Ett byggnadsverk av betong indelas i mindre delar genom fogar av tre slag:
gjut-fogar, krympfogar och dilationsfogar. Beträffande fogarnas utformning, se kap. 339.
Gjutfogarna få i allmänhet anses innebära en försvagning, varför man sträivar efter
att begränsa deras antal. De skola om möjligt placeras, där tvärkraftema äro
små. Om dragande normalkraft kan komma att verka i fogen, b&r fogen;
&örses-med tätplåt. I gjutfogarna är armeringen vanligen genomgående..
668
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
