Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avd. 87. DIVERSE BYGGNADSVERK
873:1
Kap. 873. SILOBYGGNADER
Av civilingenjör V. Hasselblad
:1 Projektering
:2 Beräkningsmetoder
:3 Konstruktionsdetaljer
:4 Arbetsutförande
:5 Litteratur
:1 Projektering
:11 Definition. Användningsområde
Med silo avses en behållare för lagring av löst material, så anordnad att materialet
påfylles uppifrån under det att tömningen sker genom en öppning i bottnen.
Ett för siloanläggningar utmärkande drag är att de äro utrustade med mekaniska
transportanordningar av ett eller annat slag, såsom elevatorer och transportband.
Bland material som lämpa sig för lagring i silo märkas spannmål, malt, linfrö,
sojabönor, kakaobönor, cement, cementklinker, kalk, grus, makadam, kol, malm.
Bestämda regler som ånge, när lagring i silor är ekonomisk, kunna ej uppställas.
Ofta ingår lagringen som ett led i en tillverkningsprocedur, vilket gör att frågan
måste ses i större sammanhang.
Inom jordbruket lagras konserverat grönfoder och betmassa i behållare, som
allmänt benämnas silor. Grönfodrets sammanhängande konsistens gör att tömningen
ej kan ske genom silons botten. I stället tömmes silon uppifrån genom en serie
luckor i siloväggen, vilka öppnas allt eftersom innehållet minskas. Betmassan
får vid lagringen vätskekaraktär och betmassesilorna höra i konstruktivt
hänseende närmast hemma bland vätskebehållare.
:12 Byggnadsmaterial
Silobyggnader kunna utföras av olika material, såsom betong, trå, plåt, tegel och
byggnadsblock. Om man bortser från mindre spannmålssilor, vilka ofta utföras av
trä, är betong det mest använda materialet. I allmänhet förses silor icke med någon
särskild värmeisolering. Ett undantag utgör grus- och makadamsilor, vilka ibland
isoleras, enär uppvärmning av siloinnehållet kan behövas för att fuktigt material
ej skall frysa och hindra tömningen.
: 13 Val av silotyp
En siloanläggnings utformning bestämmes i första hand av beskaffenheten hos det
material som skall lagras. Består materialet av endast en sort, kan silon ofta med
fördel utbildas som en enda stor behållare. Ett typiskt exempel härpå är den i fig. a
visade cementsilon. Behöver däremot materialet delas upp i olika sorter, som fallet
är exempelvis med grus och makadam eller med spannmål så uppdelas silon i ett
antal skilda avdelningar — fack eller celler.
Vid spannmålssilor är uppdelningen dessutom nödvändig av det skälet, att säden
med vissa mellanrum måste torkas och luftas, varvid den flyttas från en cell till
en annan.
Exempel på dylika uppdelade anläggningar utgöra makadamsilon i fig. b och
spannmålssilon i fig. c.
Uppdelningen sker antingen i fack (celler) med kvadratisk eller rektangulär
tvärsektion eller i ett antal cylindriska celler. I förra fallet utnyttjas det bebyggda
området bäst. Å andra sidan erbjuda runda celler den fördelen, att i huvudsak
endast dragspänningar uppträda i väggarna, medan plana väggar åverkas av
såväl dragning som moment. För silor av trä är det naturligast med plana väggar,
medan cylinderformen är mest lämpad för plåtsilor. Vid konstruktioner i betong
har man större frihet att välja mellan plana och krökta väggar.
685
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
