Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
872:1-2
Avd, 87. DIVERSE BYGGNADSVERK
:17 Byggnadstillstånd för linbana
För byggande av linbana på egen mark fordras i allmänhet intet tillstånd.
Linbanan skall emellertid underkastas fortlöpande kontroll av yrkesinspektionen.
Korsar linbanesträckan annans mark och överenskommelse icke träffats, måste
byggherren hos K. Maj:t begära expropriation av marken. Dylik ansökan skall
åtföljas av intyg från sökandens kommunalmyndighet, vari intygas att sökandens
industriföretag är för orten nyttigt. Till markägaren betalas vid expropriation
ersättning endast för intrånget. Man är alltså ej skyldig att köpa marken för
linbanegatan. Både expropriationsförfarande och ersättningar för intrång följa i
stort sett samma principer som tillämpas för kraftledningar. För expropriation
gäller lag av den 12 maj 1917 mom. 7.
Vid korsning av allmän väg skall uppsättas vägskydd, bestående av skyddsnät
eller skyddsbroar. Vägskyddet skall godkännas av Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen. Vid korsning av vattenled äger vattendomstolen utfärda föreskrifter.
:18 Linbanan jämförd med andra transportmedel
Linbanan är i högre grad än andra transportmedel oberoende av markytans
beskaffenhet och är därför särskilt förmånlig att använda i sönderklyftad eller bergig
terräng, där framdragandet av järnväg och landsväg skulle bli dyrbar på grund
av terrängens beskaffenhet. Vid samtidig transport av flera olika material måste
man använda flera transportband men endast en linbana, varför linbanan ofta
konkurrerar med transportband på korta avstånd. En annan egenskap hos
linbanan, som gör att man ofta bygger linbanor på helt plan terräng, är dess goda
driftekonomi. Linbanan har jämfört med bilen låg kraftförbrukning, omkring
0,1 k\Vh/tonkm samt kräver vida mindre betjäning.
Den huvudsakliga transportkostnaden ligger hos linbanan i amorteringen och
anläggningskostnaderna, under det att driftskostnaden är mycket låg.
Linbanan passar för kapaciteter upp till 350 ton per timme och avstånd från
150 till 150 000 m. Den längsta hittills (1947) byggda linbanan är som ovan
nämnts Boliden-linbanan, som har en längd av 96 200 m.
Linbanan är ett transportmedel för industriens massgods, såsom kol, malm, timmer,
kalksten, massa etc. Vid större årslcvantiteter blir vanligen linbanetransporten
billigare än andra transportmedel. En år 1939 av cementindustrien verkställd
utredning för Köping-linbanan visade exempelvis vid en årskvantitet av 475 000
ton kalksten en transportkostnad för lastbil av 9 öre per tonkm och för linbana
2,3 öre.
Reparation och underhåll kostade enligt 1939 års priser och 10 års statistik för
en massa- och kollinbana 0,1 öre för tonkm.
:2 Kabelkranar
: 21 Historik
Linbanan konstruerades från början för transport av gods mer eller mindre
parallellt med markytan. Sedan linbanorna kommit mera allmänt i bruk, tog man
emellertid upp tanken att använda linbaneidén även för kranar.
Linbanebär-kabeln ersatte då kranens bärande balkar och fackverk. Första gången
kabelkranen tilldrog sig allmän uppmärksamhet var vid byggandet av Chicagos
dräneringskanal på 1880-talet, där de stora jordmassorna, som utschaktades i
kanalfåran, uppfordrades och lades upp på stranden med hjälp av kabelkranar med
farbara trätorn, vilka rullades fram på flerdubbla järnvägsspår, lagda på ömse
sidor om kanalen. Kabelkranen visade sig mycket arbetsbesparande för dylika
arbeten, och i händerna på amerikanska ingenjörer har sedan kabelkranen spelat
en dominerande roll vid utförandet av flera av världens största byggnadsverk,
såsom Panama-kanalen och Boulder-dammen. Den första svenska kabelkranen
byggdes som en stationär krän för uppfordring av kalksten från båt till
upplagsplats vid Frånö Sulfatfabrik 1897, och kabclkranarna ha sedan i Sverige fått
betydande användning vid bro- och dammbyggnader, vid stenbrott och vid
cellulosafabrikernas lagerplatser för massaved etc.
706
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
