Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avd. 89. KOSTNADSFRÅGOR VID VÄG- OCH VATTENBYGGNADER
89:8
522 Specialkontoplanens olika delar
En del byggnadsobjekt kunna vara av den storleksordningen, att det kan
ifrågasättas, om de ej böra fungera som ganska självständiga företag med eget
redovisningssystem. Om man organiserar en dylik redovisning decentraliserat eller ej,
beror helt pä företagets organisation och tillgång på lämplig personal samt om
det är ekonomiskt fördelaktigt. Hur man än gör, kan man ändå ha användning
för både finanskonton och självkostnadskonton för att kunna redovisa dels det
speciella byggets egna tillgångar och skulder och dels hur nedlagda kostnader
fördela sig på olika anläggningsdelar eller arbeten. Ett exempel på
specialkontoplan visas i nedanstående tabell.
Tabell :522. Kontoplan för speciellt byggnadsobjekt
Finanskonton 0 Konton för gemensamma kostnader 1 Konton för
hjälpanordningar 2 Konton för kostnadsbärare 3-9
00 10 Andel i centrala affärsomkostnader 20
01 Inventarier 11 Markförvärv,
skadeersättningar m. m. 21 Hjälpavdelningar
02 12 Lokal admin. 22 Do
03 Råmaterial, halvfabrikat 13 Indirekta arb.löner o. likn. 23
Reparationsverkstäder
04 Kunder 14 Sociala kostnader för arbetare 24 Transportmedel på land
05 Kassa 15 Anläggn.kostn. för prov. husbyggn. 25 Grävmaskiner och större kranar
06 16 Do för övr. prov. anl. 26 Transportmedel på vatten
07 Löneavräkning 17 Do Do 27 Övriga
hjälpanordningar
08 Leverantörer 18 Driftkonton för prov. anläggn. 28 Do Do
19 Diverse
gemensamma kostnader
A. Finanskonton. I tabellen ovan har klass 0 reserverats för finanskonton. Om
det aktuella byggnadsobjektet i redovisningen fungerar som ett självständigt
företag, kan sambandet mellan detta och »moderföretaget» enklast åskådliggöras,
om man tänker sig att de medel, som det senare tillför objektet och som det
debiterar på sitt huvudbokskonto för objektet ifråga, i objektets specialredovisning
debiteras kassakontot (eller ev. bank- eller postgirokonto). Dessa medel användas
sedan i byggets »rörelse». Då bygget är färdigt skola finanskontona »tömmas»
genom att kvarvarande material eller inventarier säljas till moderföretaget eller
annat byggnadsobjekt, tillgodohav^den hos kunder infordras, kassamedel
inlevereras till moderföretaget och leverantörsskulder likvideras.
B. Konton för gemensamma kostnader. I klass 1 ha samlats alla konton för de för
hela byggnadsplatsen gemensamma kostnaderna. De flesta däri angivna konton
behövas vanligen, oberoende av vad för slags byggnadsobjekt det är fråga om.
Ytterligare uppdelning av kontona kan göras efter behov. För exempelvis »sociala
kostnader för arbetare» vill man i allmänhet skilja på kostnader vid sjukdom och
vid olycksfall, fria kläder etc. och för »anläggningskostnader för provisoriska
husbyggnader» kan det vara lämpligt att göra en uppdelning i kontorsbyggnad,
tjänstemannabostäder, arbetarebostäder osv.
C. Konton för hjälpanordningar
Även i klass 2: »Konton för hjälpanordningar» bör en standardisering av kontona
liknande den i klass 1 kunna göras. I planen har endast angivits vissa grupper av
hjälpanordningar, som man i allmänhet använder, oberoende av vilket byggnads-
749
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
