- Project Runeberg -  Bygg : handbok för hus-, väg- och vattenbyggnad / IV. Väg- och vattenbyggnad (1949) /
765

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Avd. 89. KOSTNADSFRÅGOR VID VÄG- OCH VATTENBYGGNADER

89:8

: 726 Exempel 5. Utskovsparti mellan vänstra stranden och flottningsintaget

Konto 3107

Betonggjutning Massor Kvant, per Kapacitet Förtjänst eller timkostnad Arbetslön Material [-Hjälp-konton-] {+Hjälp- konton+} övriga kostn. Summa 1 kostn. Summa kostn.
m3 m3 m3 tim kr tim kr m3 kr m3 kr m3 kr m3 kr in3 kr m3
Fasta kostnader............... ___ _ _ 2: 68 2:15 1:33 1:29 0: 05 4:82
Rengöring i formen............ — — — 2: 46 2:24 0:17 0: 67 0: 03 3: 11
Gjutning och vattning......... — — 0,51 2: 73 5:32 0: 02 0:07 0: 02 5:43
Rågrus (à 0: 88 kr/m3)....... — 0,87 m3 — — — 0:76
Sortering och makadam (à 7: 30
kr/m3)...................... — 0,87 m3 — — — 6: 35
Finsand (à 9: 05 kr/m3)...... — 0,20 m3 — — — 1:81
Cement (à 0: 086 kr/kg)...... — 280 kg — — — 24: 08
Tillsatsmaterial (à 3: 19 kr/kg) •— 0,39 kg — — - - 1:25
Betongstation................ — — — — — 9: 75
Uppvärmning av betongmateria 1 2: 59
Betongmassa totalt............ — — .—. — — 46: 59 — — 46: 59
Transport med kabelkran...... — — 5,8 21: 67 — — 3: 78 — 3: 78
Brädrivning................... — — — 3: 50 0: 09 — — — 0: 09
Varmskjul med uppvärmning... ■—- — — 2:27 4: 87 1: 98 1: 88 0: 75 9: 48
Mejslingar.................... — — — 3: 08 0: 38 — 0: 03 0: 06 0:47
Totalt 4590 - — _ 15: 05 50: 09 7:72 0: 91 73: 77

4590| — |

15: 05|50: 09j 7: 721 0: 91|73: 77

: 73 Förändringar i prisnivån

När man vid förkalkylarbetet vill begagna sig av erfarenhetssiffror ur
enhetsprisanalyser låter sig detta ej göra utan vidare bl. a. på grund av att prisnivån kan ha
ändrats, vilket nödvändiggör en omräkning av de äldre priserna till aktuell
prisnivå. I enhetsprisanalysen äro kostnaderna för de viktigare materialslagen
kompletterade med å-priser för resp. material och även kvantiteten per arbetsenhet
finnes utsatt. Det är alltså enkelt att göra behövliga korrigeringar genom att utgå
från dagspriset vid kalkyltillfället eller vid den tidpunkt, då materialet skall
inköpas. Även arbetskostnaden kan lätt omräknas, om man jämför angiven
medelförtjänst med den man anser sig böra kalkylera med. De kostnader, som ej äro
renodlade material- eller arbetskostnader, måste behandlas något mer summariskt.
Om man emellertid skiljer ut kostnader för större hjälpanordningar, vilka kunna
kalkyleras separat, torde återstå en ganska liten del av det totala enhetspriset,
som måste omräknas efter någon allmän indexserie, t. ex. Kommerskollegiums
partiprisindex, för att tillfredsställande noggrannhet i alla fall kan anses uppnådd.

: 74 Funktionell bearbetning av kostnader

: 741 Allmänt

I de fall, där enhetspriser för samma typ av arbeten variera med relativt få
variabler och dessa låta sig uttryckas matematiskt, kunna enhetspriserna uppställas som
en matematisk funktion i form av en ekvation, ett nomogram el. dyl.
Om man har flera enhetspriser på arbeten av liknande slag och vill bearbeta dessa
funktionellt, måste man först omräkna dem till en och samma prisnivå enligt ovan
nämnda metoder.

Den ytterligare uppdelning av kostnaderna inom respektive arbetsarter, varav
ett exempel visats i tabell :524, bör väljas så, att delkostnaderna bli lätta att
bedöma och lätt kunna omräknas till andra förutsättningar. Man kan också uttrycka
saken så, att varje delkostnad bör kunna sättas i så enkel relation som möjligt
till någon eller några variabler.

Oftast kan man resonemangsvis få fram vilken eller vilka variabler, x, y osv.,
som i huvudsak inverka. Däremot är det inte alltid lika lätt att fastställa allmänna
formen på funktionssambandet / (x, y ...) mellan variablerna och kostnaderna.
I de fall man med ett resonemang eller eventuellt med hjälp av arbetsstudie-

material kan. deducera fram nämnda funktionssamband kan man med ett fåtal

enhetspriser (teoretiskt räcker det med ett) angiva den slutliga funktionen z =
= a ■ † (x, y ...).

765

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:44:48 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bygg/1-4/0777.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free