- Project Runeberg -  Byggmästaren och draken /
14

(1848) [MARC] Author: Anna Fredrika Ehrenborg - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14

icke kunde stå det emot, utair tog så mycket forn ett halft glasz
men till min lycka,. mådde jag alltid illa derutaf, hwilket war
mig en stor hjelp i min stora swaghet. Jag tog dock en sådan
tår först hivar åttonde dag, sedan hivar fjortonde och slutligen
efter mången qwalftill strid och mången innerlig bön, lyckades
det mig, att kunna fullkomligt umbära.det. Jag hade- under
den ofta påkommande anfäktelsen, af detta enwisa begär, want
mig att anse det som en ond ande och att med Guds egna ord
faga till det: »gack bort satan —- jag bjuder dig i Jesu Christi
namn: gack bortl« och när jag derunder sökte, att likasom fast-
håller mig i min Herras hand eller fot, eller klädafåll och insåg
att min egen kraft war för swag, kände jag mig ofta på en
gång stark och fri, såsom hade jag kunnat kroßa det största willdjur.

Dock hade jag ännu en annan, stugare och enrvisare fiende,
att strida emot, än den som regerat mitt smaksinne, och den
hade så mycket starkare wälde öfwer mig, som jag icke förstod att
den kunde göra mig skada. Denna war: egennyttan —- begä-
ret efter den slemma winning, som bränrvinsbränningen med-
förer, hwilken kommer den ena mennistan att förgäta det onda
hon gör en annan, med att tillhandahålla ett förstöringsmedeh
som den swage icke kan stå emot, då han ser det, eller wet-
hwarest det med lätthet kan åtkoinrtias. Men Herran stickade
mig äfwen häremot ett besynnerligt bistånd.

Jag fortfor nemligen att bränna —- att tillwerka en dryck,
hivats förtäring jag sielf måste afsty. Jag tänkte: ,,Då så
många andra göra detta, och tvinna derpå, hwarföre skulle icke
äfwen jag kunna förrvärfrva allt hivad jag kan åtkomma på
detta sätt. Ju mera jag winner, ju mera kan jag gifwa åt de
fattiga — och det är ju alls icke förbjudet, att så draga fördel
af jordens afkastning. De förnärrista och hederligaste herrar göra
ju detta, och sjelfrva rvåra prester, som stola lära oß hivad rätt
är, hafwa ju fina brännerier. Hwad presten tillåter sig, bör
tväl icke kunna klandras, om det göres af hans församlingsboarz
till kronan ger jag min skatt, och erhåller derigenom en laglig
rättighet till denna anrvändning af min gröda.«

Detta allt sade jag min swåger och wille icke medgifrva hans
motstäl, som woro, så mycket jag kan minnas, deßa: att den
hjelp jag kunde göra de fattiga med deßtr syndapengar, wore
ringa, mot den skada, den ökade fattigdom och uselhet, som bränt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:45:37 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/byggdraken/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free