Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Men utom den erfarenhet af åtskilligt font .werkade smä-
ningom på mitt förnuft till öfwertygelse om, att mina husdjur
icke wunne pä att bespisas med drank, inträffade händelser,
hwilka fägo alldeles ut, som en förföljelse af en osynlig makt.
Jag hade wäl bedt min Gud om hjelp mot frestelsett att förtära
en dryck, som skadade min helsa och stundoitr beröfwade mig mina
sinnens rätta brukz men jag kunde icke bedja om Hans wäl-
signelse ät en handtering, som öfwer andra bragte förbannelse.
Derföre lät han det onda, för hwilket jag sielf öppnade wägen,
med mig drifwa sitt spel, och ledde det slutligen till en nytta,
som det onda sjelft aldrig kan beräkna, när det får rusa fram i
fin lust att skadrr och förarga. Lycklig den, som af deß owäsende
wäckes, att besinna sm fara och söka Herranö hjelp, innan det
blir för sent!
Ät detta osynliga, som tycktes wilja göra mig all möjlig
förtret, woro mina swin så trogner werktyg, font ont de här-
stammat från dem, uti hwilka en gärtg Herren lät de onda an-
dar fara, som ur mennistot utdrefwos.
Jag födde wanligen 8 sådant öfwerwintrenz och utom deßa
egna, som utanför brpgghuset, hwemrti mitt bränwin tills-verka-
des, singo sitt dagliga bespisning af den drank som rann ut ge-
nom en ränna i wäggert, till en stor ho, hwaruti den samlades,
kommo äfwen frätt grannskapet en hop stidarte, som egdes af de
fattigare, hwilka hade föga att gifwa dem hemma, utan läto dem
drifwa omkring ; och fådatta söka dranken, lockrrde aflukten, som
fupare bland menniskoran söktr krogen. Deßir twå- och fprfota
drinkare, äro hwarannan mycket lika.
Micra srvin blefwo dock de wärsia, och det är mig nu omöj-
ligt att uppräkna all den förargelse de gjorde mig. Genom att
de singo sitt dagliga förtäring wid brygghufet,dermenniskorstän-
digt woro syßelsatta, dels med brämvinsbränning, dels med tved-
huggning, och der äfwen mången obehörig infann sig, för att få
smaka på det som droppade, singo deßir fhrfota djur en tamhet,
en slags siägtskirp med menniskan och en efterhängsenhet, som
war odräglig. Oitr drängen, som skötte bränningen, gick ut på
wedbacken, att hämta in bränsle, och icke stängde wäl till dörren
efter fig, tycktes de stäpä lur och smeto sig in fä hastigt, att
han ofta icke märkte dem förr, ärr hart säg den skada de gjort.
Deii kittel, hwaruli brämvinet rann, siod helt nära dörren , tv
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
