- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
45

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Från idyll till storstad, av Gösta Selling, stadsantikvarie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÄN IDYLL TILL STORSTAD

Av stadsantikvarie Gösta Selling1

»Vargen går ofta nära intill staden. Under vintern*
synes den ej sällan på Rörstrands hage och vandrar
då stundom även i Karlbergsallén och i det
omgivande grannskapet. Räven är mycket ofta synlig i
förstäderna. Den närmast staden belägna trakt, i
ATilken rävlyor förekomma, är vid Sabbatsberg, varest
i backarna finnas flera sådana. Ifrån detta hem
anställa rävarna allmänt strövtåg till nästgränsande
egendomar och äro ganska djärva; under sommaren
har man sett en och annan vandra i gångarna i
traktens trädgårdar, obekymrad vid åsynen av de tätt vid
gångarna i kvarteren sysselsatta arbetarna. Haren
har fordom varit ymnig i denna nejd, men genom en
ovarsam jakt är den betydligt i avtagande.»

Citatet, som är hämtat från en beskrivning av
Stockholms djurliv på 1840-talet, visar slående, hur
lantliga stora delar av den nuvarande stenstaden då
ännu var och hur tätt in på knutarna man hade
vildmarken. En 1700-talsmänniska skulle säkert känt sig
hemtam i 1840-talets Stockholm. Förändringarna i
stadens fysionomi hade inte varit stora sedan Gustav
III :s tid. Allt var sig likt, husen, gatorna,
livsföringen. Staden hade haft svårt att repa sig efter
olyckorna 1809 och hade nästan inte vuxit sedan
1700-talets slut. Då var befolkningssiffran ungefär

DK 711.432 Stockholm

75 000. 1826 hade den stigit till litet över 80 000, och
där stod den länge och stampade, för att under
koleraåret 1834 t. o. m. sjunka något tusental.

Men om en nutida stockholmare plötsligt skulle
försättas tillbaka i tiden 100 år, skulle han säkerligen
känna sig bortkommen. Han skulle inte bara sakna
de tusen och en bekvämligheter, som den möderne
stadsbon räknar till livets nödtorft, han skulle inte
kunna känna igen något annat av sin huvudstad än
Staden mellan broarna. Och även där skulle han
märka, att det skett stora förändringar. Säkert skulle
han svära över den dåliga stenläggningen, över
smutsen på gatorna, över stanken från sörjiga rännstenar
och smutsiga gårdar, över det egyptiska mörkret om
kvällarna och över de primitiva fortskaffningsmedlen.
Kanske skulle han uppskatta lugnet och
gemytligheten, frånvaron av jäkt och brådska, de många
hemtrevliga krogarna utan restriktioner och de från hans
synpunkt fantastiskt låga priserna. Men den moderna
människan skulle säkert inte ha kunnat leva länge i
1840-talets Stockholm. Hon skulle inte ha någon
motståndskraft mot alla de bakterier, som myllrade i
brunnsvattnet i den salta och halvruttna maten, i
latrinupplag och sophögar. Dödligheten har på det
senaste århundradet minskat till en fjärdedel.

"Utsikt från Mosebacke. Detalj av akvarell. Ferdinand Tollin 1842.
1 Föredrag vid SBF:s högtidssammanträde i Konserthuset den 27 november 1948.

l6 Byggmästaren 1949, 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free