Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Från idyll till storstad, av Gösta Selling, stadsantikvarie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Huruledes man för närvarande bygger lius i Stockholm.
Natten till den 28 maj 1864 hände det att ett fyra våningshus rasade.
Söndags-Nisse kommenterar denna katastrof med följande
bildunderskrift :
Utsigt af det palats, som f. d. smeden och knappfabrikören, numera
»arkitekten« H. Widgreu uppfört åt sig vid Bryggaregatan, icke på
(väl med) lösan sand, utan på vinterisen, hvilken (hvem hade
kunnat vänta sådant ?) var nog obeskedlig att på vårsidan smälta undan
och derigenom sänka »grunden». Tit. W. har emellertid, måhända
varnad af erfarenheten, denna gången varit så försigtig och skaffat
sig en syndabock.
Svenskar, liksom utlänningar, hvilka beundra detta den solida
byggnadskonstens mästerstycke, böra ej förbigå de i närheten belägna,
af samme store »arkitekt» uppförda husen vid Bryggaregatan 10 och
Clara Norra Kyrkogata 13, hvilka båda hus äfvenledes synas färdiga
att hvilken stund som helst höja tit. W:s lof till skyarna — i form
av grus och damm.
Söndags-Nisse 1864.
husen blev ändock omedelbart fulla av hyresgäster
och ohyra. Stockholmarna ondgjorde sig över de
bönder och hantverkare, som förvandlades till
byggmästare och hastigt blev rika. På grund av de
missförhållanden, som sålunda rådde på
byggnadsmarknaden, instiftades år 1878 Byggnadsyrkesskolan, och ett
decennium senare infördes bestämmelser om särskilda
kvalifikationer för ansvariga byggmästare, en åtgärd
som sedermera kom att få stor betydelse för
bostadshusens kvalitet.
Medan förhållandena på bostadsmarknaden var
kaotiska och sorgliga under 70-talet, hade den offentliga
byggnadsverksamheten vind i seglen. Karakteristiskt
nog är det den nya tidens samhällsfunktioner, som
man nu tillgodoser: Centralstationen blir färdig 1871,
Centralposten vid Rödbodtorget några år senare,
liksom Grand Hotel och Kungliga Biblioteket. Tekniska
Högskolan och Tekniska skolan får nya byggnader,
och 1875 får Stockholm sin första brandstation, vid
Johannes.
Kanske var det trångboddheten och bostadsnöden
som bidrog till att Stockholm fick en svår
smittkoppsepidemi 1874. Epidemien och de usla
sjukhusförhållandena påskyndade ett viktigt stadsfullmäktigebeslut.
Den i april 1874 inköptes den egendom, som skulle bli
Maria sjukhus. Två år tidigare hade ritningarna till
Sabbatsberg godkänts efter ändlösa diskussioner, men
först 1879 blev det stora sjukhuskomplexet färdigt.
Det är ganska egendomligt, att Stockholm under
denna period hade fått en av de största restauranterna
i Europa, Berns salonger, som Åbom ritat på 60-talet
och som bidrog att skapa det legendariska skimret
omkring Karl XV :s glada dagar. Nöjeslivet
florerade, punsch och brännvin flödade. Stockholm var
nästan lika krogrikt som på Bellmans tid; 1864 fanns
det 504 krogar i staden. Brännvinskonsumtionen blev
ett socialt problem. Stadsfullmäktige tillsatte en
kommitté, och 1877 bildades Stockholms
Utskänknings-bolag, som övertog hela brännvinshandeln den 1
oktober. Den dagen minskades Stockholms krogar till
87. Gamla stockholmare minns ännu det beryktade
brännvinskriget mellan L. O. Smith och
Stockholms-bolaget. År 1877 var brännvinskonsumtionen 27 liter
pr år och capita, 10 år senare hade den sjunkit till
14 liter, och numera är den mindre än 5 liter.
Den svåra bostadskrisen på 70-talet gjorde, att de
styrande började komma under fund med att
bostads-och trafikproblemen hade ett intimt sammanhang.
Längs den nya stambanan fick Stockholm sina första,
ganska proletära förorter, Hagalund och Sundbyberg,
och man började tala om att Stockholm lika väl som
Köpenhamn borde skaffa sig spårvägar. Men även
teknici var tveksamma, marken i vår huvudstad
ansågs vara alldeles för kuperad! Men önskan att få
kapitalet att intressera sig för husbygge i stadens
periferi påskyndade spårvägsbolagets tillkomst. Somma-
ATX HYRA.
Den z:a Oktober.
— Herrn skall få hyra femte våningen
i niitt hus här.
— Jag tack allra ödmjukast.
— Den blir färdig fram i Januari, men
herrn får betala hyran från i dag.
— Ja, jag tackar allra ödmjukast.
Bostadsangelägenheter.
— Rummen äro väl stora, dela dem
till flera, bäste arkitekt, för si jag får
400 kr. per rum.
Skriver en annons.
— »Ett kristligt sinnat
fruntimmer, som har egna
sängkläder, kan få innebo hos ett dylikt.»
litograf i av C. I,. H. Thulstrup.
Penndrag till julen 1877.
Byggmästaren 1949, 2 I ^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
