- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
50

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Från idyll till storstad, av Gösta Selling, stadsantikvarie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ren 1878 hade hästspårvagnarna sin premiär och
gjorde omedelbart succé. »Herr Stockholm lever och
andas sedan åtta dagar blott och bart för
spårvagnarna, som nu ila med snälltågsfart mellan Slussen,
Grevbron och Roslagstorg. Herr Stockholm kan ej
nog berömma de smäckra kupéerna, de fina kuskarna
och de snabba hästarna», skriver Söndags-Nisse.

Efter de ekonomiskt hårda åren blev det åter goda
tider på 80-talet. Staden växte och bredde ut sig, nya
kvarter sköt upp som svampar ur jorden. Stockholm
fick boulevarder lika breda som i Paris, husfasader
lika pyntade som i Wien och kvarter lika massiva och
militärt rättade som i Berlin. Under mer än 150 år
hade Paris varit den ouppnådda förebilden; nu
fångade den preussiska huvudstaden alltmer
Mälardrott-ningens hjärta. Lindhagen hade som bekant arbetat
med Paris som mönster, men när hans stadsplan
började förverkligas, blev det knappast med parisisk
elegans. Inte bara polisen fick pickelhuvor; även
kvarteren i Stockholm rustades med preussisk uniform,
och de marscherade upp i stramt rättade led,
krossande kåkar och idyller, jämnande berg och dalar. Man
sprängde och fyllde ut, rev ner och byggde upp, fällde
gamla träd och planterade nya. Esplanadsystemet med
all dess vandalism och alla dess förtjänster hade
gripit hårt om de byggandes hj ärterötter, och terrängens
mjuka kurvor skrubbades jämna som med en
jätte-hyvel. Stockholm började få arkitektur, eller rättare
arkitekturer. Tysk och fransk gotik, italiensk, fransk,
tysk och spansk renässans och barock, tyska
riddar-borgar och franska slott, allt kunde en byggherre få
välja på, om han blott vände sig till en berest och
ambitiös arkitekt. De prunkande fasaderna ansågs
även ha ett rent ekonomiskt värde, vara god reklam.
I Byggnadsföreningen påpekades 1871, att husets
värde »är genom den yttre orneringen ökat i större
mån än kostnaden härför». Samma tankegång ger en
skribent uttryck för, när han skriver om
Davidsson-ska huset vid Kungsträdgårdsgatan,
Åtvidabergshusets föregångare. Ur den synpunkten skulle man
kunna påstå, att det aldrig byggts så värdefulla hus
i Stockholm som på 80-talet! Men medaljen hade en
frånsida. Det byggdes ståtliga palats och rymliga
våningar, men inne i kvarteren dolde sig
cementgårdar och trista gårdshus bakom trappuppgångarnas
färgrika, grant dekorerade glasrutor.

Inte bara det nya Östermalm vittnade 0111 att
Stockholm höll på att bli en modern storstad. Det började
med båglampor i Blanchs Café, som var så
flämtande och starka, att de måste flyttas utomhus. 1881
fick Skeppsbron båglampor, och litet senare blev det
Karlavägens tur. Slottet och en del fina privathus

skaffade sig egna elektricitetsverk. Strindberg, som
efter sin hemkomst imponerades av det förnäma
Östermalms slottsliknande hus, skrev: »Jag tänker på
den svarta, hemska elektricitetsmaskinen, som sitter
neri källaren på Grevmagnigatan. Han sitter mörk
i mörkret och maler ljus åt hela kvarteret.»

På 90-talet kom byggnadsverksamheten att
koncentrera sig på Norr. De gamla kvarnarna,
malmgårdarna och kåkarna försvann, sprängskotten
dånade, och de nya gatorna sköt som gråa ryggar fram
över moras och husrester. 1897 kunde en författare
vittna, att »Stockholms nyaste stadsdel Vasastaden
har breda och raka gator, omgivna av ståtliga och
moderna hus», och han påpekar, att stadsdelen i sin
södra ände kunde stoltsera med en vacker park.
Pretentionerna var tydligen inte höga, han menade
Tegnérlunden !

1700-talet stod inte högt i kurs vid denna tid. »Att
nämna namnen på dem som byggde Operahuset,
Adolf Fredriks kyrka, Börsen i Stockholm och flera
andra skönheter vore en alltför stor artighet mot
herrar Hårleman, Adelcrantz och Palmstedt», skrev
Strindberg 1882. Med sådana åsikter kunde man med
gott samvete tillåta sig det, som i alla stockholmares
ögon är den grövsta vandalism mot en klassiskt skön
stadsbild: förstöra Gustav Adolfstorg och uppfarten
till slottet genom att bygga den nya Operan och
Riksdagshuset. Vad hjälpte det att pressen rasade och
att det skrevs petitioner till riksdagen — bl. a. av
alla de främsta arkitekterna! Och som de mäktiga
sjunger, så kvittrar de rika. Byggmästare Andersson
drog sitt strå till stacken genom att sätta en stor och
skrymmande byggnad på Strömsborg.

Redan på 80-talet började man i känslan av
Stockholms storstadsmässighet och landets industriella
uppsving resa krav på en stor konst- och
industriutställning i Stockholm. Det förverkligades sommaren 1897
i utställningen på Lejonslätten, en festlig final på
1800-talets utveckling. Där fick man skåda nyheter
som Numas kinematograf och Röntgens strålar, där
fick man vid sidan av stilarkitekturen se byggnader
av djärvt modernt snitt, Bobergs industrihall och
skinande vita konsthall. Där fick man också i »Gamla
Stockholm» och Skansen näring för sitt romantiska
intresse för forna tider.

Men festen slöts i grå vardag och
dagenefterstäm-ning. Det blev dåliga tider och bostadsnöd igen,
följda av social oro. De upprepade bostadskriserna
gjorde, att myndigheterna fann det nödvändigt att
ingripa på ett mera positivt sätt för bostadsfrågans
lösning. År 1904 inköpte Stockholms stad Enskede
samt fyra år därefter Äppelviken och Ålsten. Av-

l6 Byggmästaren 1949, 1

Hästspårvagnen. litografi av C. I,. H. Thulstrup. Karikatyralbum 1880.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free