- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
51

(1949)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Från idyll till storstad, av Gösta Selling, stadsantikvarie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Byggmästare Rundbergs planer på kanslihustomten.

I januari 1896 inköpte stadsfullmäktige kanslihustomten för ett pris
av 30 kr. per kvadratfot. Byggmästare Rundberg, som också var
direktör för Sveasalen, där varietéuppträdandena just förbjudits, hade
förklarat sig villig att betala 100 000 kronor utöver detta pris. Nu
trodde Söndags-Nisse att han ämnade arrangera varietéuppträdanden
på kanslihustomten.

Edvard Forsström, Söndags-Nisse 1896.

sikten var att i första hand förhjälpa ekonomiskt
mindre välsituerade till ett eget hem. Man upplät
marken med tomträtt mot låg avgift, och 1909
bildades Tomträttskassan, som lämnade billiga lån till
byggandet. I Enskede började exploateringen 1907.
Staden förbehöll sig en viss kontroll över
villabyggandet, vilket visserligen väckte opposition men också
bidrog till den vårdade prägel, som från början
utmärkt de kommunala trädgårdsstäderna.

De tecken på att en nv arkitekturstil var i
antågande, som man märkt redan vid utställningen 1897,
gjorde sig vid 1900-talets början alltmer märkbara.
Man ville komma ifrån den preussiska svulstigheten
och rätlinigheten, och Stockholm fick under en kort
period uppleva Jugendstilen omplanterad i svensk
mark. Boberg byggde bl. a. posthuset vid Vasagatan
och Rosenbad, och litet senare tillkom Dramatens
vita marmorpalats. Efter engelska förebilder skapades
redan 1903 Lärkstaden, som blev en sorts
sammanträngd trädgårdsstad, och man bebyggde sedermera
området kring Engelbrektskyrkan efter samma
romantiska planlösning. Nu började också den
nationella arkitekturstilen göra sig gällande. Baltisk
tegel-arkitektur och vasatidens slott blev förebilderna för
de monumentalbyggnader, som planerades åren före
första världskriget, Engelbrektskyrkan, Stadion,
Rådhuset, Tekniska högskolan, Stadshuset. I och med det
kraftiga genombrottet av Brunkebergsåsen och
framdragandet av Kungsgatan skapades i Stockholm en av
de viktigaste ådrorna för den alltmera växande
trafiken. Bilarna började spela en överlägsen roll i denna
trafik. Nu kunde man helt hastigt komma från
Östermalm till nedre Norrmalm och Kungsholmen, i all
synnerhet sedan maximihastigheten för bilar 1908
höjts från 15 till 25 km i timmen!

De förnämare hyreshusen hade vid denna tid
börjat få del av de tekniska nymodigheterna, värme, bad,
elektriskt ljus och hiss, men fortfarande var det en
mycket betydande skillnad mellan fina kvarter och
proletära områden, där man ännu byggde på samma
sätt som under 80-talet. Birkastaden, kvarteren kring
Fleminggatan och Folkungagatan är kanske de delar
av staden, som allra mest bidragit till att skapa
begreppet stenöken.

Så kom första världskriget, prisen steg våldsamt
och en ny bostadsbrist kom. Men krisen påskyndade
den sista fasen i det demokratiska genombrott, till
vilket grunden lagts redan vid 1800-talets mitt. Efter
de politiskt upprörda händelserna i Stockholm 1917
med demonstrationer och kravaller och sedan
revolutionen gått fram över Tyskland, kom
författnings-reformen 1918, som blev lika betydelsefull för
riksdagen som för det kommunala styret. Ett nytt
demokratiskt samhälle växte upp ur askan efter
världsbranden. För Stockholms vidkommande blev
Stadshusets invigning den soliga midsommaraftonen 1923
en strålande fest i den nya kommunalförvaltningens
monumentala palats. Och det blev samtidigt upptakten
till en ny period i huvudstadens liv, full av optimism
och framåtanda. Man siade 0111 en ekonomisk
storhetstid, och utvecklingen i Stockholm tycktes
understryka spådomen. Nya bostadsområden i utkanterna
fylldes med tiotusentals nya stockholmare. Vi fick
flera monumentalbyggnader, Konserthuset,
Handelshögskolan, Stadsbiblioteket. Trädgårdsstäderna växte
ut över nya områden, och ett par av förorterna blev
städer. Stockholm fick ett cityområde, som under
dagens bråda timmar myllrade av folk och dit
trafiken under vissa begränsade tider på dagen blev
intensiv. Trafiksvårigheterna hopade sig och blev ett

Det Östbergska Stadshustornets utveckling. (Ett skämt med de år från år växlande förslagen.) Lutfisken 1920.

l6 Byggmästaren 1949, 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:45:42 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/byggmast/1949/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free