- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
53

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Ljudisolering i bostadshus av betong, av civilingenjör Ove Brandt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LJUDISOLERING I BOSTADSHUS AV BETONG

Av civilingenjör Ove Brandt

Det moderna bostadshuset får, vad beträffar
ljudisolering- och skydd mot störande buller, mestadels
inget högre betyg av dagspressen eller folk i
allmänhet. Det kan ju heller inte förnekas, att utvecklingen
mot tunnare och lättare typer av
konstruktionselement verkligen har medfört en motsvarande
nedsättning av ljudisoleringsförmågan. Samtidigt har
antalet störningskällor stegrats. Problemet är ganska
komplicerat att komma till rätta med, men så mycket
större ansträngningar bör göras, för att man på ett
rationellt sätt verkligen skall komma till en lösning
av detta tekniskt, ekonomiskt och medicinskt viktiga
problem.

På laboratoriet för byggnadsakustik vid Tekniska
högskolan utföres för närvarande en större
undersökningsserie, som syftar till att klarlägga en mängd
problem, som är av betydelse för
störningsbekämpan-det och den rätta dimensioneringen av de
ljudisolerande konstruktionselementen i ett modernt
bostadshus. I denna artikel skall beskrivas resultatet av en
inledande undersökning, som avslutats under hösten.
Arbetet har utförts med ekonomiskt bistånd av
Svenska Cementföreningen.

Undersökningen kom till stånd på grund av att
ovanligt stora differenser hade konstaterats mellan
resultaten vid ljudisoleringsmätningar på enstaka
betongväggar, uppförda i laboratoriet, och i färdiga
byggnader. Man antog då, att dessa differenser i
första hand fick tillskrivas brister i laboratoriets
möjligheter. Detta var till en viss grad också fallet,
eftersom en närmare undersökning av laboratoriet
gav till resultat, att man blott kunde uppmäta
ljud-isolationen hos insatta mellanväggar upp till 49—50
db. Eftersom redan en 13 cm tjock betongvägg ger
högre isolation än ovannämnda, blev en fullständig
renovering av laboratoriet nödvändig för
undersökningens fortsatta gång. Resultatet blev, att man nu
kan mäta ljudisolationen hos insatta mellanväggar
till bortåt 70 db. Principen för detta nya
laboratorium framgår av fig. 1.

Vid de fortsatta mätningarna framkom vissa
resultat, som bör vara av intresse för en vidare krets inom
byggnadsbranschen, och denna artikel vill därför
redovisa för en del av det utförda arbetet samt de frågor,
som därvid besvarades.

Mätmetoder

De här använda mätmetoderna har beskrivits i en
tidigare artikel1, där definitioner för
konstruktionselementets luftljudsisolation och rumsisolationen har
framlagts. I detta sammanhang skall blott framhållas
ett par av de viktigare definitionerna:

Konstruktionsclcmcntets isolation:

A

D = Ls —Lm — 10 log — decibel (db), där

Ls — Lm = skillnaden i ljudnivån mellan
sändar-och mottagarrum, då ett kraftigt luftljud alstras

1 Brandt, Ove: Mätmetoder för luft- och stötljudsiso-

lering. Byggmästaren 2, 1948.

DK 534:699.84 {

i förstnämnda rum. Ljudet för utsättes fortplanta
sig enbart genom konstruktionselementet, insatt
som skiljevägg mellan de båda rummen.

A — absorptionen i mottagarrummet i m2.

= skiljeväggens ljudtransmitterande yta i m-\

Rumsisolationen :

Dr — Ls — Lm — 10 log — db, där
10

Ls—Lm = skillnaden i ljudnivån mellan
sändar-och mottagarrum vid kraftigt luftljud i
förstnämnda rum. Ljudet antas härvid kunna
fortplanta sig på flera vägar fram till
mottagarrummet och ej nödvändigtvis enbart via skiljeväggen
som ovan.

A = absorptionen i mottagarrummet i m2.

Den första definitionen användes främst för
mätningar i ett laboratorium, där man kan försäkra sig
om att ljudet enbart transmitteras genom
konstruktionselementet. Denna förutsättning kan normalt ej
tänkas bli tillfredsställd för en väl isolerande
mellanvägg i en färdig byggnad. I sådant fall är det
motiverat att använda sig av det mera praktiska
begreppet rumsisolationen. Man ser lätt, att om
A — 10 m2 absorption blir rumsisolationen helt
enkelt skillnaden i ljudnivån Ls — Lm db. I normalt
förekommande, möblerade boningsrum kan man
påräkna en absorption av storleksordningen 10 m2, och
en isolationsmätning kan därför ofta förenklas till en
mätning av skillnaden i ljudnivån mellan de båda
rummen. Denna mätning skall då utföras för hela det
aktuella frekvensområdet 100—3 200 p/s.

Om man i praktiken vill göra en jämförelse mellan
ljudisolationen i olika mellanväggstyper — varierande

Fig. i. Plan och sektion av de nya ljudkamrarna i laboratoriet för
byggnadsakustik, kth. Båda rummen alldeles fria från
byggnadsstommen, i princip två lådor, som »flyter» på en mineralullsmatta.
Provväggen insattes i en öppning mellan rummen utan kontakt med
dessa. Data: volym av varje rum: 35 m3. Total yta av provvägg
8,2 m2, transmitterande yta 7,0 m2. Maximal uppmätbar isolation
för provväggar: 65—70 db.

l6 Byggmästaren 1949, 1

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free