Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Ljudisolering i bostadshus av betong, av civilingenjör Ove Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rumsisolation :
D A db
DD = D
i o log —- db
’> T>
Dt, > ü . för SR < S.
Dr=D
sa
—— db
Sr
Dr > D . för Sr < S
\4
A q2 absorption
Vid lågt värde av
mellan-väggsisolationen gäller:
Dd = Da db
Vid högt isolationsvärde av
mellanväggen gäller i
allmänhet :
Dd > Da db
Samma anmärkning som i
fallet D
Fig. 2. Översikt av några faktorer, som påverkar rumsisolationen.
I samtliga fall tankes skiljeväggens isolation vara densamma. I fal-
len B och C varierar skiljeväggens ytstorlek, i fallen D och E varierar
de flankerande konstruktionselementen.
i material eller konstruktion — måste man erinra sig,
att rumsisolationen i ett färdigt hus beror på en
mängd olika faktorer, i första hand på:
1) Mellanväggens egen isolation. Till en viss gräns
ökar rumsisolationen med mellanväggsisolationen.
2) Ytstorleken av den gemensamma mellanväggen.
Rumsisolationen mellan två rum blir större ju mindre
del av rumsytorna, som utgöres av skiljeväggen
mellan rummen.
3) Mellanväggens infästning i byggnadsstommen,
dess belastning och inspänning i omgivande
konstruktionselement. Denna punkt är ännu så länge relativt
outredd.
4) Olika flankerande konstruktionselement, såsom
sidoväggar, golv och tak. Ju kraftigare och massivare
flankeringselement desto större rumsisolation. Dessa
flankelement sätter således på grund av ljudets
flanktransmission en gräns för hur bra det lönar sig att
göra en mellanvägg. Denna gräns måste i allmänhet
bestämmas från fall till fall.
Ovanstående synpunkter är schematiskt illustrerade
i fig. 2.
Vid undersökningen koncentrerades intresset kring
inflytandet av betongväggens tjocklek på
rumsisolationen. I ett färdigt betonghus har man skäl att anta,
att byggnadselementen, som omger mellanväggarna,
har ungefär samma inflytande på mätresultaten från
vägg till vägg. Man kan då förutse, att så länge man
blott jämför betongväggar i betonghus, kommer de
ovannämnda faktorerna enligt 3) och 4) att vara
relativt konstanta. Vid utväljandet av mellanväggar
sökte man ut sådana med en ytstorlek, nära det i
praktiken förekommande genomsnittet om 10 m2. När
mindre avvikelser förekom, korrigerades motsvarande
enligt det i fig. 2 visade tillvägagångssättet, men
korrektionen utgjorde dock maximalt 1 db. Härvid
reducerades även inflytandet av faktoren 2) enligt ovan
väsentligt. De mätresultat, som erhölls i färdiga
byggnader, bör därför med de givna reservationerna vara
uttryck för rumsisolationens beroende av
betongtjockleken.
De i färdiga byggnader utförda mätningarna blir
således även fullt jämförbara mecl
laboratoriemätningarna. Detta faktum framgår av att
byggnadsmätningarna hänföres till väggytor 0111 10 m2. Härvid
överensstämmer definitionerna av rumsisolationen och
konstruktionselementets isolation. Eventuella
skillnader i mätresultat mellan väggar i laboratorium och
färdiga byggnader måste under dessa omständigheter
tillskrivas olika inspänningsförhållanden samt framför
allt flanktransmissionen, som ju helt eliminerats på
laboratoriet.
Und ersökningsresulta t
Det är ett sedan länge välkänt faktum, att
luft-ijudsisolationen hos en enkelvägg i huvudsak
bestämmes av dennas vikt (kg/m2) : ju tyngre vägg desto
högre ljudisolation. Mätningarna på betongväggarna
visar också tydligt denna tendens, vilket framgår av
tabell i, där genomsnittsvärden för ett stort antal
laboratoriemätningar av isolationen hos 15 och 20 cm
putsade betongväggar är angivna.
Tabell 1.
Väggtjocklek exkl. puts cm Konstruktionselementets isolation mot luftljud i genomsnitt för frekvensområdena: (db)
100—550 p/s 100—3 200 p/s 550—3 200 p/s
15 51 58 65
20 57 62 68
Mätningar av betongväggars isolation mot luftljud,
uppförda i laboratoriet för byggnadsakustik, Kungl.
Tekniska Högskolan. Väggyta 7,0 m2.
En något annorlunda bild får man, om man utför
isolationsmätningar på betongväggar i färdiga
byggnader. Tabell 2 ger en sammanställning av
genomsnittsresultaten för ett antal mätningar i nybyggda
betonghus i Stockholm.
Tabell 2.
[-Väggtjocklek-]
{+Vägg- tjocklek+} exkl. puts cm Ytstorlek av
lägen-hetsskil-jande vägg genomsnitt i m2 Antal uppmätta väggar Rumsisolation i genomsnitt för frekvensområdena: (db)
100—550 p/s 100—3 200 P/s 550—-3 200 p/s
13 13,5 3 45 52 58
15 IO 16 47 54 62
20 12 3 49 53 57
Mätningar av rumsisolationen i nybyggda betonghus.
Resultaten hänföra sig till 10 m2 skiljeväggsyta och 10 m2
absorption i motta ga rrummet.
l6 Byggmästaren 1949, 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
