- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
55

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Ljudisolering i bostadshus av betong, av civilingenjör Ove Brandt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lsolationsökningen med vikten är ytterst liten, ja
frågan är väl, om man i ljudisoleringshänseende över
huvud taget vunnit något även med en så kraftig
viktstegring som från 13 till 20 cm betongtjocklek.
Ännu kraftigare poängteras detta, om man i stället
för att ånge genomsnittsvärden, som i tabell 2, håller
5ig till det största och minsta värdet av
rumsisola-tionen, som uppmätts vid undersökningen. Tabell 3
ger ett sådant utdrag av mätmaterialet.

Tabell 3.

Väggtjocklek exkl. puts cm Antal uppmätta väggar ^min ^rnax
db 100—3 200 p/s db 100—3 200 p/s
13 3 50 53
15 16 53 56
20 3 50 55

De minsta (ümin) och de största (Dmax) mätvärdena,
■erhållna vid undersökningsserien.

Av mätresultaten i tabellerna 1, 2 och 3 kan man
utläsa ett par viktiga resultat. För det första är den
ljudisolerande förmågan hos en betongvägg, uppförd
i laboratoriet, betydligt större än hos en vägg av
samma tjocklek i en färdig byggnad. För en 15 cm
vägg var nämnda minskning ca 4 db och för en
20 cm vägg ca 8 db. Vid mätningarna kontrollerades
såväl uppförandet som tjocklekarna noga från fall
till fall, och minskningen av ljudisolationen kan
därför icke tillskrivas, att väggarna i byggnaderna har
uppförts med mindre noggrannhet än i laboratoriet.
Betongväggen är för övrigt till sin konstruktion
kanske mera »fool proof» än någon annan väggtyp. Man
bör alltså i allmänhet vara försiktig, när man
bedömer rumsisolationen i en färdig byggnad
uteslutande på grundval av laboratoriemätningar, särskilt
när det gäller väggar med relativt hög isolation. För
det andra ser man, att från och med en viss
betongtjocklek är rumsisolationen i en färdig byggnad
praktiskt taget oberoende av skiljeväggens tjocklek.

Av vad som ovan sagts framgår, att den främsta
orsaken till nämnda »egendomligheter» är, att
flanktransmissionen via sidoväggar och bjälklag verkar
försämrande på isolationen. Denna flanktransmission
får naturligtvis större inflytande ju tjockare väggen
är, och redan vid 13 cm skiljeväggar kan den
tydligen ej försummas. En bidragande orsak till
skillnaden i resultat av mätningar i laboratoriet och i
färdiga byggnader är säkerligen också de olika
inspän-ningsförhållandena. I laboratoriet uppföres väggarna
i en betongram men upptar ej någon last därifrån.
Vid ett tillfälle kunde man i laboratoriet konstatera
en isolationsändring på mer än 5 db hos en 15 cm
betongvägg, som under en putsning upptog fukt och
expanderade, varvid spänning uppstod längs
sidokanterna. Detta problem kommer senare att göras till
föremål för mera systematiska undersökningar.

Sammanfattningsvis kan man notera, att det ur
ljudisoleringssynpunkt ej lönar sig att utföra
betongväggar av större tjocklek än 13 cm. Ljudet
fortplantar sig nämligen redan vid denna mellanväggstjock-

lek, förutom genom direkttransmission genom väggen,
även till en stor del genom flanktransmission via
sidoväggar och bjälklag, som är gemensamma för de
båda angränsande rummen. Flanktransmissionen har
alltså redan vid 13 cm :s tjocklek satt gränsen för vad
som kan nås.

Det är tänkbart, att man för en mellanvägg, som
är tunnare än 13 cm, fortfarande är inom det optimala
området för rumsisolationen. Men av flera skäl har
man åtminstone inte hittills haft intresse av att
använda ännu tunnare betongväggar bl. a. på grund av
ökade formkostnader.

Om man vill ha högre rumsisolation i ett
betonghus, måste alltså flanktransmissionen reduceras. Detta
kan ske på flera sätt, vilka emellertid alla utmärker
sig av stora extra kostnader. Det ligger närmast till
hands att öka tjockleken av samtliga byggnadselement,
men man vinner dock relativt litet härvid i
isolations-hänseende. Bättre är i så fall att — i princip som
i fig. i — bygga rummen som flytande lådor. Men
det är dyrt, och sådana åtgärder skulle till och med
i de flesta fall vara alldeles omotiverade. Kungl.
Byggnadsstyrelsens anvisningar anger nämligen ett
minimivärde för isolationen av 48 db. Använder man sig
således av mellanväggar av betong, är man alltid på
säkra sidan, vad minimifordran angår. Härtill
kommer, som nämnts, att betongväggars ljudisolering
knappast kan försämras genom slarvigt utförande,
som t. ex. fallet är med dubbla plattväggar.

Allmänna synpunkter på störningsproblem i betonghus

En och annan läsare blir kanske förvånad över det
uppnådda resultatet, att betonghuset faktiskt har en
viktig konstruktionsdel, som i ljudisoleringshänseende
praktiskt taget är överdimensionerad. Annars har ju
betonghuset i bullerhänseende ofta utsatts för kritik.
Samma förvånade läsare måste emellertid erkänna

— om han själv råkar bo i ett betonghus — att något
ljud från grannens radio, hans samtal eller hans
barns skrik ej kan anses störa, åtminstone icke på ett
sätt som är jämförbart med annat till lägenheten
framträngande buller. Även subjektivt sett räcker
således en betongvägg mycket väl till för
luftljudsiso-leringen mellan rum, och klagomål har heller aldrig

— enligt författarens erfarenhet — kunnat tillskrivas
för låg mellanväggsisolation i betonghus.

Det finns emellertid andra störningskällor i det
moderna bostadshuset, som är svårare att komma till
rätta med. I betonghuset är det framför allt
stom-ljudet, dvs. det ljud, som fortplantar sig längs och
i byggnadsstommen, som vållar bekymmer. Ljudet
sprider sig nämligen i betongen med ytterst liten
dämpning. Medan man i ett tegelhus kan påräkna en
dämpning av stomljudet av omkring 18 db per
våningsplan, är den motsvarande siffran för ett
betonghus ca 8 db per våningsplan. Det brukar också vara
ytterst svårt att i ett betonghus lokalisera en
hyresgäst, som vid sen tidpunkt terroriserar samtliga övriga
hyresgäster genom att spika i väggen.

Bland andra stomljud, som besvärar hyresgästerna,
bör nämnas stegljud på bjälklag, stängning av
hiss-och entrédörrar, störningar från tvättmaskiner,
bultade direkt till fundamentet, vattentransport i
ledningar, spolning i badkar och w. c. etc. Hissar och

3* Byggmästaren 1949, 4 1 X

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free