Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Det plana takets problem, av Fr. Schütz, civilingenjör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 12 a. Membranisolering struken med cementvälling och täckt med
lös papp för att minska friktionen mot skyddsbetongen.
Fig. 12 b. Sandlager mellan membranisolering och skyddsbetong för att
hindra pappens avslitning.
Fig. 13 a. Membranisolering lagd direkt på ett cementbrukslager erhåller
lätt sprickor.
Fig. 13 b. Sprickor i den bärande betongplattan fortplanta
sig stundom till både membranisolering och skyddsbetong.
Fig. 14. Ytbeläggning av grus direkt på membranisoleriiig med skyddspapp.
Fig. 15. Konstruktion vid anläggandet av trädgård på plant tak.
Membranisoleringen utföres med asfaltmatta på underlag av två
lag asfaltpapp. Hela isoleringen täckes med skyddspapp innan
skyddsbetongen gjutes.
membranens asfaltstrykning. Lämpligen täckes denna
med en icke asfalttäckt papp eller ännu bättre genom
att ett sandskikt placeras mellan membranisoleringen
och plattan, som utjämnar rörelserna i plattan, (fig.
12 a och b).
Vid stark solbelysning utvidga sig plattorna mer
på översidan än undersidan, varigenom trycket mot
underlaget blir ojämnt fördelat. Vilar
membranisoleringen på ett 25 mm:s avjämningslager av
cementbruk, vanligen gjutet med 1 del cement och 4 delar
sand och med en tjockleksvariation av ± 1 cm äger
cletta skikt ringa hållfasthet. Det spricker därför lätt
och sprickorna bruka ofta fortplanta sig i
membran-isoleringen (fig. 13 a och b).
Det är av stor vikt att betongen är av god kvalitet,
så att icke sprickor uppstå i denna.
För att avjämningslager under membranisoleringar
eller skyddsbetong ovanpå dessa skall erhålla fullgod
kvalitet och tillräcklig styrka kräves följande:
a) Skyddsbetongens minimitjocklek skall vara 30
mm vid belastning av enbart gångtrafik. Vid
kör-trafik eller annan tung belastning erfordras en platta,
vars tjocklek måste uppgå till 5—7 cm.
b) Skyddsbetongen skall gjutas med en cementhalt
icke understigande 300 kg/1113 och cemeiitet skall
bestå av standardportlandcement. Stenmaterialet skall
innehålla finsingel och betongen skall vibreras.
c) Skyddsbetongen skall armeras med t. ex. svetsat
trådnät med niaskvidd ca 100 mm och tråddiameter
min. 4 mm.
d) Skyddsbetongen skall väl vattnas, så att icke
krympsprickor uppstå vid gjutningen. Dessa medföra
annars lätt sprickor i vattenisoleringen.
För att undvika en beläggning, som överför
rörelser till underliggande membranisolering har man
ibland täckt denna med ett tjockt lager av grus, som
får tjänstgöra som ytbeläggning på taket. Metoden
har givit gott resultat men konstruktionen blir ganska
tung och är mindre lämplig vid stark gångtrafik på
taket (fig. 14).
Många skador ha uppstått på plana tak därigenom,
att felaktigt och mindervärdigt material användes vid
utförandet av membranisoleringar. Fortfarande
användes på sina håll oxiderad asfalt för klistring av
membranerna, oaktat denna är för hård och spricker
vid minsta deformation. Såsom membraner inköpes
ofta billigaste och sämsta papp, som i många fall är
tillverkad av trämassa i stället för textilfibrer. Medan
konstruktören räknar ut placeringen av varenda
armerings järn med minutiös noggrannhet, bekymrar han
sig föga för hur vattenisoleringen utföres. I många
fall är en kombination av asfaltpapp och asfaltmatta
att föredraga i membranisoleringar. Särskilt bör
asfaltmatta användas som översta isoleringsskikt när en
trädgård är anordnad på det plana taket.
Nedträngande vatten är då bakterierikt och orsakar lätt
förruttnelse hos vanlig asfaltpapp. Denna bör därför
placeras under mattan (fig. 15).
Ibland utföres vattenisoleringen i form av et’t lager
gjutasfaltisolering. Denna typ har använts under ca
10 år av gatukontoret i Stockholm med mycket gott
resultat på stora arealer. Gjutasfaltisolering användes
i England och LT. S. A. i stor utsträckning på plana
tak (fig. 16)
3* Byggmästaren 1949, 4 4 X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
