- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
66

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Konstruktionsfrågor vid plana tak, av Olle Gewalt, Gösta Lundin, civilingenjörer SVR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONSTRUKTIONSFRÅGOR VID PLANA TAK

Av civilingenjörerna svr Olle Gewalt och Gösta Lundin

Vid en litteraturinventering rörande plana tak, som företagits på
uppdrag av Statens Kommitté för Byggnadsforskning, har framkommit en
del problemställningar, som här redovisas.

Det plana taket har under senare år kommit till
mycket stor användning. För industribyggnader är
det plana taket ofta en naturlig lösning av
takproblemet. Vanligtvis föreligger där icke något behov
av vindsutrymmen. Vid industrier med krav på
dagsljus ovanifrån och vid djupa byggnadskroppar, där
det är önskvärt med dagsljusbelysning över hela
golvytan, är det särskilt lämpligt att utföra ett plant tak,
då man vid ett sådant lätt kan ordna ljusintag med
lanterniner, takfönster och glasbetongfönster. Den
bärande stomkonstruktionen i taket utgöres ofta
av-balkar med rak eller bruten översida. Enklast är då
att låta takkonturen direkt ansluta till balkarnas
överkontur och på balkarna lägga armerade
lättbetongplattor eller att utföra en betongplatta och förse den
med ovanpåliggande värmeisolering.

Även bostadshus förses ibland med helt plant tak,
men också vid hus med vindsutrymmen och
traditionell takform förekommer plana tak i viss
utsträckning. Som exempel kan nämnas överbyggda gårdar,
altaner och piskbalkonger.

På sistone har det plana taket kommit i
brännpunkten för byggnadsfackmännens uppmärksamhet på
grund av de många skador, som kunnat konstateras.
Det plana taket har blivit ett underhållsproblem av
ganska stora mått. Man har frågat sig, om taktypen
är olämplig för vårt land, och om man sålunda borde
undvika den, men de odisputabla fördelarna med ett
plant tak gör, att man i stället bör anstränga sig att
lösa de svårigheter, som är förknippade med sådana
tak. För övrigt måste man i stadsbebyggelse ibland
utföra plana tak i form av överbyggda gårdar och
altaner.

När man konstruerar ett plant tak, måste man noga
ge akt på de omständigheter, som är vitala för takets
funktion. I det följande lämnas en redogörelse för
några problemställningar och skadeorsaker vid plana
tak.

Värmeisolerings- och fuktproblem

Man kan uppställa följande krav på
värmeisoleringen :

Den skall begränsa värmeförlusterna så att dels
ekonomiska, dels hygieniska fordringar uppfylles.

Den skall skydda den bärande konstruktionen från
alltför stora temperaturvariationer.

Den skall förhindra att luftens fuktighet utfälles
genom kondensation på takets undersida.

Kondensvatten bör ej i nämnvärd grad få bildas
inuti isoleringen och, om detta ej kan undvikas, bör
fuktigheten snabbt kunna försvinna igen.

En stor del av de skador, som uppträder vid plana
tak, sammanhänger just med en fuktansamling i
någon del av taket. Genom den praktiskt taget
diffu-sionstäta vattenisolering, som anbringas på takets
ovansida, vanligen direkt ovanpå värmeisoleringen,

DK 624.024.3
695

förhindras vattenångans diffusion genom taket.
Resultatet blir att vattenångan kondenseras vid det kalla
skiktet i takkonstruktionen och utfälles i form av fritt
vatten. Det har vid undersökning av utförda tak
konstaterats mycket höga fuktighetshalter i
värmeisoleringen. Då isoleringsförmågan är starkt beroende
av fuktighetshalten hos isoleringsmaterialet, kommer
sålunda takets värmeisolering att bli avsevärt
försämrad, om fukten icke kan bortledas. Det är därför
ur värmeekonomisk synpunkt av vikt att sådana
anordningar vidtagas, att genom kondens ansamlad fukt
kan bortföras. Organiska isoleringsmaterial kan
relativt snabbt förstöras i fuktigt tillstånd genom
förmultning och angrepp av svampar och mögel. Risken
för röstning av armeringsjärn och andra järndetaljer
talar också för att taket bör hållas så torrt som
möjligt.

Under senare år har med tanke på dessa
omständigheter framkommit flera system, som avser att
ventilera isoleringen. Vid en del av dessa anordnas
ett luftskikt på värmeisoleringens översida. Skiktet
sättes i förbindelse med ytterluften så, att isoleringen
blir luftad på dess kalla sida. En sådan ventilation
synes vara ett utmärkt sätt att klara svårigheterna
med kondensfukten. Andra system syftar till att leda
bort fukten genom kanaler, som anordnas inuti eller
under värmeisoleringen.

Det har anmärkts mot sådana kanaler på
isoleringens undersida att värmeförlusterna ökar på grund
av att kall luft tages in i kanalerna, men såväl
praktiska som teoretiska undersökningar har utvisat, att
dessa värmeförluster är obetydliga. Det är dock icke
klarlagt, att isoleringen verkligen hålles torr genom
dylika kanaler.

Man kan diskutera hur en ventilation av isoleringen
på bästa sätt skall utföras. I princip torde dock
fördelarna med en luftad värmeisolering vara så stora,
att extrakostnaderna härför är motiverade i många
fall, och vid lokaler, där luften har både hög
temperatur och hög relativ fuktighet bör en ventilation
av värmeisoleringen alltid utföras.

Det har diskuterats, om värmeisoleringen skall
placeras ovanpå eller under den bärande konstruktionen.
Önskemålet att skydda den bärande konstruktionen
från alltför stora temperaturvariationer talar för att
värmeisoleringen skall placeras på översidan. Detta
är också i allmänhet fördelaktigt, då man på så sätt
får nytta av de bärande delarnas värmekapacitet. Om
isoleringen placeras på undersidan finns ibland risken
att en nedfuktning av isoleringen förorsakar
missfärgning av takets undersida. Vid underliggande isolering
kan köldbryggor uppstå genom att betong tränger
ned i fogarna mellan isoleringsplattorna. Sådana
köldbryggor ger upphov till mörka ränder i takputsen.

Vid väggar kan man undvika många fuktproblem
genom att anbringa en ångbarriär på insidan. Många

3*

Byggmästaren 1949, 4 4 X

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free