- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
68

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Konstruktionsfrågor vid plana tak, av Olle Gewalt, Gösta Lundin, civilingenjörer SVR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lingar och därjämte ofta har att utstå åverkan av
trafik ställes stora krav på dess konstruktiva
utformning.

Viktigt är alltid att tillräckliga
dilatationsmöjlig-heter finnes. Rörelser mellan de olika skikten till följd
av temperaturändringar, krympning och svällning kan
eljest förorsaka svåra skador. Skyddsbetonglagret kan
t. ex. skjuta ut bröstningsmurar och åstadkomma
skador vid socklar och lanterniner.

Då fjädrande värmeisoleringar användes, måste
man för att förhindra skador på vattenisoleringen på
grund av deformationer vid punktbelastning anordna
ett tryckfördelande lager med tillräcklig styvhet.
Vanligtvis utföres detta lager som en skyddsbetong, vars
tjocklek och armering bestämmes av värmeisoleringens
elastiska egenskaper, belastningens storlek och
tillåt-lig tryckpåkänning på värmeisoleringen.

Vid lutande tak kan det ibland vara nödvändigt att
vidtaga särskilda åtgärder för att förhindra, att
beläggningen börjar glida på membranisoleringen.

Om ytbeläggningen utgöres av plåt, kan det vara
fördelaktigt att klistra plåten på underlaget. På grund
av vindens sugverkan kan eljest plåten börja fladdra
och infästningarna brytas sönder.

Klimatisk inverkan

Vid solbestrålning på ett plant tak kan mycket höga
yttemperaturer uppkomma. Vid membranisoleringar,
gjutasfaltbeläggningar och asfaltpapptäckningar måste
hänsyn tagas till den kraftiga ytuppvärmningen vid
valet av asfaltmaterial. Det finns exempel på, att
asfalt med för låg mjukningspunkt börjat smälta och
rinna ned i stuprören.

Snölager på ett plant tak förbättrar under den
kallaste delen av året takets värmeisolering, och man
bör därför låta snön kvarligga. Ytterligare ett skäl
härför är att papptäckning eller annan ytbeläggning
lätt skadas vid snöskottningen.

I vårt kalla klimat bör frostbeständigheten hos
använda material beaktas. Särskilt bröstningsmurar blir
ofta utsatta för svåra frostangrepp och bör utföras
som luftade hålmurar.

Detaljkonstruktioner

Många skador på plana tak härrör från
felaktigheter i utförandet av detaljkonstruktioner.

Den största omsorg måste ägnas åt utförandet av
anslutningar exempelvis till lanterniner och
glasbe-tongfönster, då det visat sig att läckor och andra
skador mycket ofta uppträder vid sådana punkter.

Då de plana taken vanligen utföres med ringa
lutning är det ur avvattningssynpunkt av vikt att en
för varje taktäckningsmaterial lämplig taklutning
väljes. Många skador har nämligen uppkommit
genom förekomsten av bakfall och vattenfickor. I detta
sammanhang kan en liten detalj förtjäna ett
påpekande. Vid svagt lutande tak med lanterniner är det
av vikt att takkonturen brytes upp, så att lutning
i sidled erhålles på översidan av lanterninerna.

Det kan icke nog ofta betonas, hur betydelsefullt
det är, att avloppen utföres på rätt sätt. Vid tak med
varm överyta bör invändiga stuprör användas.
Takbrunnar och stupröranslutningar är viktiga detaljer,

och felaktigheter hos dessa kan ge upphov till svåra
skador även på andra delar av taket.

Det plana takets problem ställer, som av det
föregående framgår, byggnadsfackmannen inför många
svårigheter. En hel del av dessa kan lösas genom
omtanke och noggrannhet i planering och utförande,
medan andra ännu väntar på sin slutgiltiga lösning.
Inträffade skadefall med ofta svåra ekonomiska
konsekvenser motiverar, att dessa problem tas upp till
ingående studium. Här behövs både teoretiskt och
praktiskt forskningsarbete. Kännedomen om våra
byggnadsmaterials fysikaliska och kemiska
egenskaper måste vidgas. Konstruktioner och
konstruktionselement måste provas både på laboratorier och under
verkliga förhållanden. Det är glädjande att statens
kommitté för byggnadsforskning har tagit upp det
plana takets problem på sitt program, och det torde
vara alla byggnadsfackmäns förhoppning att ett
givande forskningsarbete snarast möjligt kommer till
stånd.

Litteratur

1. BERGSTRÖM, M.: Det plana takets konstruktion.
Byggmästaren, 1930, s. 148.

2. CAMMERER, J. S.: Der Wärme- u. Kälteschuts in
der Industrie. Berlin, 1938.

3. CAMMERER, J. S.: Die konstruktiven Grundlagen
des Wärme- und Kälteschutzes in Wohn- und
In-dustriebau.

4. DUFTON, A. P.: Heat transmission through walls
and roofs. Inst. Heat. Vent. Engineering, 1942, h. 10,
s. 70.

5. FLASDIECK, H.: Untersuchungen über die
wärme-abdämmende Wirkung flacher Dächer.
Gesundheits-Ing., 1935, h. 17, s. 249.

6. HàBOHM, G.: Fuktighet och
värmeisoleringsförmåga hos byggnadsmaterial. Teknisk tidskrift, 1944.

7. JOHANSSON, C. H.: Fuktighetens absorption och
vandring i byggnadsmaterial. Teknisk tidskrift, 1944.

8. KROG, A. K.: Isoleringsproblemer ved Tage.
Ingeniören, 1942, nr 35.

9. LEMPP, R.: Das Flachdach. Baugilde, 1932, s. 933.

10. LEWIS, S.: Cotidensation problems serious with
in-door swimming pools. Heating-Piping, 1947, h. 19,
s. 99.

11. NEUFFERT, ERNST: Das Flachdach. Baugilde,
1932, s. 667.

12. NYCANDER, S.: Fukt i byggnader. Kurs i
husbyggnad 1948.

13. ROWLEY, P. B., AHLGREN, A. B., & LUND,
C. B.: Methods of Moisture Control and Their
Application to Building Construction. University of
Minnesota, Engineering Experiment Station, 1940,
Bulletin nr 17.

14. ROWLEY, P. B., ALGREN, A. B., & LUND,
C. E.: Condensation of Moisture and its Relation to
Building Construction and Operation. University of
Minnesota, Engineering Experiment Station, 1941,
Bulletin nr 18.

15. STROKIRK, E.: Takkonstruktioner. Högre kurs i
Bvggnadsteknik.

16. SUENSEN, E.: Flade Betontage. Beton-Teknik,
1937, nr 4.

17. SUENSEN, E.: Fugtighed i flade Betontages
varme-isolerende Stoff er. Ingeniören, 1939, nr 17, s. B 32.

18. SUENSEN, Ë.: Husbygningstekniske Fejl.
Husbyg-ningsteknisk Kursus, 1940, s. 140.

19. SWENSSON, E. A.: Good roofs require möre than
mopping. Engineering, h. 137, s. 515.

20. THAM, SEB.: Värmeisolering av massiva tak.
Teknisk Tidskrift, 1943, h. 30, s. V 104.

21. ZIMMERMAN, H.: Erfahrungen mit flachen
Dächern. Baugilde, 1932, s. 195.

3* Byggmästaren 1949, 4 4 X

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free