- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
86

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Statens byggnadsinstitut, av Gösta Malm, f. d. generaldirektör - Statens byggnadsinstitut, av Sten Källenius, jur. kand.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ten i samarbete med fastighetsförvaltningar av
kommunal och enskild natur är angeläget.
Däremot förefaller det tveksamt, om detta arbete
skall behöva pågå kontinuerligt, sedan livet
kommit in i lugna banor.

Det skall med uppskattning konstateras, att
utredningskommittén bemödat sig om att ge
byggnadsinstitutet sådan gestaltning, att man skall
delegera forskning till utanför institutet stående
personer eller organ och att byråkratiska former
skola undvikas. Man lägger också vikt vid, att
arbete på komplicerade uppgifter skall ske i
grupper. Det låter bra och intressant, om det ginge
att genomföra och upprätthålla. Men fråga är, om
det ej är en »tulipanaros». Byråkratisering ligger
alltid på lur i en så stor organisation.

En stor svårighet blir det säkerligen att finna
kvalificerade krafter för de ledande tjänsterna
enligt förslaget. Det gäller arbetsuppgifter av
ovanligt slag. Erfarenheten lär, att det tar tid att
bygga upp en sådan organisation, om man skall
få verkligt lämpliga krafter.

Därtill må observeras, att det gäller en
betydande kostnad. Visserligen har
utredningskommittén visat, att staten det sista året lagt ned nära
900 000 kr på utredning och forskning inom
ifrågavarande områden, men då har däri inräknats
275 000 kr, som staten erhållit av träindustrien
(prisutjämningsavgifter) och som hädanefter ej
stå till buds.

Med hänsyn till det anförda kan man ifrågasätta,
om man för närvarande bör besluta inrättandet av
ett så stort, dyrbart och heterogent institut. Det
nuvarande ekonomiska läget manar till allvarlig
eftertanke. I det följande skisseras en enklare,
billigare utväg, som förordas till övervägande.

Statens kommitté för byggnadsforskning
ombildas till, förslagsvis, Svenska byggnadstekniska
forskningsinstitutet för omhändertagande av den
tekniska forskningen på de tekniska områden, som
i det föregående nämnts. Arbetssättet skulle bli i
huvudsak detsamma som inom den nuvarande

kommittén för byggnadsforskning. Viss
erforderlig personalförstärkning finge naturligtvis ske.
Man behövde då ej klippa av byggnadsforskningen
i två delar, en för husbyggnader och en för andra
byggnader, såsom bro- och vattenbyggnader, som
skulle bli fallet med 1947 års utrednings förslag.

Detta institut skulle för byggnadsverksamheten
motsvara vad Statens väginstitut är för
vägbyggnadsverksamheten, ehuru med viss skiljaktighet i
organisationen av arbetets utförande.

Byggstandardiseringen har redan en bra och
effektiv arbetsform, som lämpligen kan bibehållas.

För bostadsplanering och bostadsstudier bildas
genom samverkan av staten och de representativa
kommunala organen ett utredningsorgan, som
arbetar med såväl statsbidrag som kommunala
bidrag, möjligen även med bidrag från det
enskilda näringslivet.

Till detta kunde också de förvaltningstekniska
uppgifternas behandling knytas.

Upplysningsverksamhet och litteraturtjänst
finge varje organ ordna för sig.

Det synes också finnas god tid att ännu en
gång tänka över saken. Någon större brådska
torde ej föreligga, ty det bör ej vara någon större
fördel att förena så många heterogena uppgifter
under en hatt, när de lokala förhållandena äro
sådana, att det ifrågasatta institutets olika delar
måste arbeta så starkt splittrade.

Skulle statsmakterna likväl finna sig böra
inrätta ett byggnadsinstitut efter det av 1947 års
utredning föreslagna mönstret, vore det under alla
förhållanden önskvärt med jämkningar i vissa
hänseenden. Framförallt bör den oformligt stora
styrelsen reduceras till praktiskt mått och i stället
för olika områden tillsättas specialkommittéer,
genom vilka institutets ledande män få erforderlig
levande beröring med det praktiska livets män.
Ävenså synes byggnadsforskningen böra i stort
sett behållas i sin nuvarande form med bibehållen
kontakt med statens tekniska forskningsråd och
annan teknisk forskning i landet.

STATENS BYGGNADSINSTITUT

u^fäm/e // 2 rJ üy tz ner/e ? 2, r/czZ.&v-e-^
Av jur. kand. Sten Källenius

i december 1946 avgav 1946 års utredning för
byggnadsfrågor betänkande med förslag om
inrättande av ett centralt utredningsorgan för
husbyggnadsfrågor, ett statens-byggnadsinstitut, vilket skulle
fungera som överblickande, samordnande och ledande
organ beträffande utrednings- och — i viss mån —
forskningsverksamhet på husbyggnadsområdet. Det
förutsattes, att statens kommitté för byggnadsforsk-

DK 001.891 : 69
061.6 : 69

ning skulle bibehållas med uppgift att fördela
forskningsanslag. Institutet skulle bestå av styrelse och
råd jämte ett arbets- och ett standardiseringsutskott,
utsedda av rådet. I spetsen skulle stå en chef, och
arbetet skulle bedrivas på vissa avdelningar.

Vid remissbehandlingen av betänkandet tillstyrktes
i princip ett institut, men avvikande meningar
anmäldes och nya synpunkter anlades i olika avseenden. På

3* Byggmästaren 1949, 4 5 X

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free