- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
87

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Statens byggnadsinstitut, av Sten Källenius, jur. kand.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grund härav tillsattes en ny kommitté, 1947 års
utredning för byggnadsfrågor, med uppgift att
ytterligare bearbeta frågan, bl. a. med hänsyn till
remissyttrandena. I december 1948 avgav denna utredning
betänkande med förslag om inrättande av ett statens
byggnadsinstitut fr. o. m. 1 juli 1949. Institutet skulle
bedriva forskning och utredning inom följande
områden : byggnadsteknik, värme- och ventilations- och
sanitetsteknik, produktionsteknik, förvaltningsteknik,
bostadsstudier samt standardisering.

Institutets uppgifter äro att för husbyggnadsområdet:

1. fungera som centralt remissorgan i anslagsfrågor
rörande utredning och forskning;

2. fungera som överblickande, ledande och samordnande
organ i avseende å utrednings- och
forskningsverksamhet ;

3. helt övertaga den verksamhet, som utövas av statens
kommitté för byggnadsforskning (alltså även
forskningen), byggstandardiseringen och
samarbetskommit-tén för byggnadsfrågor samt övertaga allmängiltiga
tekniskt-ekonomiska utredningar från
byggnadsstyrelsen, bostadsstyrelsen och statens forskningskommitté
för lantmannabyggnader;

4. att få till stånd nödvändiga och angelägna
utrednings-och forskningsarbeten — i första hand genom
anlitande av statliga, halvstatliga, kommunala och enskilda
organ eller enskilda personer;

5. genom upplysningsverksamhet och litteraturtjänst
sträva efter att allmän kännedom sprides om den
tekniska utvecklingen och om institutets arbetsresultat och
viktiga arbetsresultat i övrigt samt att desamma
beaktas i det praktiska livet.

Ledningen skulle utövas genom en av K. Maj t
tillsatt styrelse på 20—25 personer, representerande olika
fackintressen på byggnadsområdet, statliga som
enskilda. Styrelsen skulle ha ett arbetsutskott om 5
personer som verkställande organ, medan själva arbetet
skulle ledas av en chef som verkställande direktör i
samråd med chefer för de olika arbetsområdena; dock
skulle ingen indelning i avdelningar komma till stånd.
Arbetet bör i så stor utsträckning som möjligt
bedrivas genom anlitande av utomstående, ungefärligen
på samma sätt som statens kommitté för
byggnadsforskning förfarit. Den fasta personaluppsättningen
upptager maximalt 30 personer, men man anser att
dessa platser skola tillsättas endast i den mån
styrelsen så anser nödvändigt. Genom vakanser
inbesparade medel skola överföras till forskningsanslaget.
Under antagande att medel skola anslås till forskning
och utredning i samma utsträckning som hittills
beräknar utredningen de årliga utgifterna för institutet
sålunda: avlöningar 381000, omkostnader 138000,
forskningsanslag 381000, tillhopa 900000.

Över det senaste förslaget ha yttranden avgivits av
16 statliga organ samt 30 sammanslutningar och
föreningar. De flesta av dem ha vitsordat behovet av och
tillstyrkt inrättandet av ett byggnadsinstitut.
Tillstyrkandena ha skett i olika former; alltifrån
reservationslös anslutning till en anslutning i princip, ibland
under allmänt framhållande att det senaste förslaget
är bättre än det förra. I flera fall ha emellertid
anmälts avvikande meningar och framförts nya
synpunkter betr. institutets inrättande, dess
arbetsuppgifter och organisation. Ett fåtal remissorgan ha
också avstyrkt institutet, medan några velat ställa frågan
på framtiden. En sammanfattning av huvudpunkterna
i de inkomna remissvaren ger vid handen följande.

Institutets arbetsuppgifter

Allmänt. I fråga 0111 institutets föreslagna
arbetsuppgifter i allmänhet har från flera håll betonats, att
arbetsprogrammet är för stort. Sålunda anser
Chalmers tekniska högskola (CTH), att arbetsområdena
böra i hög grad inskränkas och att huvudvikten bör
läggas på byggnadstekniken. En del av verksamheten
— säger lärarkollegiet — sammanhänger med
nuvarande bristsituation och därmed förbunden ofrihet på
byggnadsmarknaden och inskränkt enskild
företagsamhet. »Ehuru kollegiet anser att tidens svåra
förhållanden just nu tvinga till långt gående ingripande
från det allmännas sida, så anser kollegiet detta vara
en temporär företeelse, som icke motiverar ett
permanent statligt organ utan en verksamhet som snarast
bör avvecklas.»

Svenska Betongföreningen anser det medföra stora
nackdelar att samla utredning och forskning
beträffande både allmän och tillämpad byggnadsteknik på
en plats. Verksamheten borde begränsas till
husbygg-nadsteknik jämte en koncentrering på att förmedla
resultat till allmänheten.

Statens tekniska forskningsråd anser även att en
del av uppgifterna äro av tillfällig karaktär och
sammanhänga med tidsförhållandena. Arbetsuppgifterna
äro f. ö. mycket heterogena, vilket försvårar
möjligheten för institutet att verka som ledande organ.

Ingeniörsvetenskapsakademien (IVA) uttrycker
allvarliga, principiella betänkligheter mot att
sammanföra så många skilda uppgifter till ett institut.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) anser, att
institutet bör verka på det byggnadstekniska området
och att dit bör hänföras även grundläggande
teoretisk undersökning inom bro-, väg- och
vattenbyggnadstekniken. Däremot böra speciella problem inom
dessa områden överföras till forskningsrådet.

Sveriges högskoleutbildade väg- och vattenbyggares
riksförbund (SVR) påtalar risken för att med de
anslag till institutet som utredningen förutsatt, den
fria forskningen kan bli tillbakasatt. För att få till
stånd ett framåtskridande inom byggnadsområdet
anser SVR det nödvändigt, att ett ökat stöd lämnas den
fria forskningen, speciellt grundforskningen, vilken
för utvecklingen på lång sikt är av den största
betydelse.

I anslutning till de nu anförda synpunkterna
hävdas från flera andra håll, att institutet skall vara
centralt remissorgan endast beträffande
husbyggnadsområdet (bostäder). SVR anser att institutet med
hänsyn till sin verksamhet bör benämnas Statens
husbyggnadsinstitut.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att institutet
i fråga om skyldighet att mottaga uppdrag skall
intaga samma ställning som statens geotekniska institut
och statens väginstitut i motsats till vad utredningen
föreslagit, nämligen att institutet endast skulle
mottaga sådana uppdrag, som dess styrelse fann
lämpliga. Byggnadsstyrelsen anser sålunda, att institutet
»bör vara skyldigt att biträda vid utredningar av
ärenden, som sammanhänga med styrelsens allmänna
uppgifter i fråga om husbyggnadsväsendet, i varje
fall i fråga om mera tidskrävande utredningar eller
forskningar, vilka skola utgöra underlaget för be-

3*

3* Byggmästaren 1949, 4 5 X

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free