- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
89

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Statens byggnadsinstitut, av Sten Källenius, jur. kand.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Slutligen må nämnas kooperativa förbundets
yttrande att den fria forskningen icke torde ha något
att vinna på utredningens förslag. Risk föreligger att
den målbundna forskningen samt cle närmast aktuella
utrednings- och forskningsuppgifterna i första hand
gynnas.

Landsorganisationen anser att så småningom all
forskning på byggnadsområdet bör överföras till
institutet.

Standardiseringsfrågorna ha även blivit föremål för
stort intresse. Liksom förut har Sveriges
standardiseringskornmission (SIS) avstyrkt, att
byggstandardi-seringen (BS) inlemmas i institutet och mot
utredningens förslag vidhållit, att erforderlig samverkan
kan tryggas genom ömsesidig representation. SIS
hänvisar till att BS utgör endast en gren av
standardiseringsverksamheten. Det skulle vara ologiskt
och olämpligt att bryta ut en mindre del ur dess
sammanhang icke minst med hänsyn till att SIS enligt
sina av K. Maj t fastställda stadgar företräder
Sverige i det internationella samarbetet på området. För
övrigt utarbetas endast en mindre del av standards
för byggnadsfacket enbart inom BS. Samverkan
kräves med de övriga grenarna. Jämväl BS avstyrker
(i motsats till tidigare) inlemmandet i institutet.
Liknande synpunkter ha framförts från flera andra
remissinstanser, bland vilka må nämnas
arbetsgivareföreningen och industriförbundet, forskningsrådet,
IVA, KTH och CTH, vilken sistnämnda institution
bl. a. anfört, att BS såsom varande ett uttryck tör
frivillig samverkan icke borde tvingas in i institutet.
I några fall har man velat ställa frågan på framtiden.

Beträffande övriga arbetsuppgifter, som enligt
förslaget skulle ankomma på institutet, ha
remissinstanserna delvis understrukit vikten av att frågorna bli
föremål för behandling. IVA anser att
bostadsstudierna beröra många redan verksamma organ och
kräva kunskap på skilda områden. Samarbete bör ske
mellan cle berörda organen genom en särskild
kommitté, som ur enhetssynpunkt kan anknytas till
institutet. De förvaltningstekniska uppgifterna anser IVA
vara relativt kortsiktiga, varför de borde kunna lösas
genom en kommitté. SVR framhåller vikten av
forskning beträffande stadsplaners ekonomi och
samordningsproblem då det gäller kommunikationskostnader,
grundförhållanden samt vatten- och avloppsfrågor.
Särskilda anslag böra ställas till förfogande för dylik
forskning.

Institutets organisation

Den föreslagna stora styrelsen anses på flera håll
olämplig. I princip förordas en elastisk organisation
och med så få tjänster som möjligt. Beträffande
ledningen äro meningarna delade. Åtskilliga remissorgan
finna den föreslagna stora styrelsen direkt olämplig.
Den bör bestå av fackmän och ej representanter för
olika intressegrupper, hävdar man från arkitekthåll.
IVA anser, att ledningen bör utgöras av en
administrativ styrelse om 5—7 personer, utsedda av K. Maj t
jämte ett eller flera rådgivande kontaktorgan, vari
insättas sakkunniga från de många områden, som
beröras av institutets verksamhet. KTH och
järnvägsstyrelsen ha i stort sett samma uppfattning, medan
bostadsstyrelsen anser, att en allmän föreskrift om

styrelsens sammansättning är att föredraga. Enligt
clenna föreskrift kan K. Maj t tillse, att
representationen blir tillfredsställande.

Institutets inrättande

Några remissinstanser ha velat uppskjuta
inrättandet av ett institut med så vidlyftigt arbetsprogram som
föreslagits — främst IVA, KTH och SAR. Man anser
i princip, att organisationen borde successivt växa
fram ur statens kommitté för byggnadsforskning, som
borde få ökade anslag för en intensifiering av
forskningsverksamheten. Detta skulle bli både billigare och
mindre omständligt. SVR erinrar om att det finns
anledning skjuta på inrättandet av institutet till dess de
pågående utredningarna om staclsplaneväsendet och
byggnadsstyrelsens omorganisation äro slutförda.
Därigenom skulle även möjligheter givas att företaga en
översyn av de frågor rörande de enligt SVR :s mening
icke oväsentliga delar av byggnadsforskningen, som
utredningen icke närmare berört. Statens tekniska
forskningsråd är i viss mån inne på samma
tankegångar men betonar, att en snabb om ock ej definitiv
lösning är av nöden, varför rådet i stället för ny
utredning rekommenderar ett omedelbart inrättande av
ett institut i modifierad form och till en början av icke
permanent karaktär. Samtidigt borde man undersöka
möjligheten att bilda något halvstatligt organ, ungefär
på samma sätt som träforskningsinstitutet. Denna
tankegång är även statskontoret inne på. (Parentetiskt
må här anmärkas att 1947 års utredning redan
undersökt denna möjlighet — med negativt resultat.)

Byggnadsstyrelsen anser att vissa skäl visserligen
tala för uppskov men finner det dock angeläget att
institutet kommer till stånd, varför frågan däröver
ej längre bör uppskjutas. Bostadsstyrelsen framhåller
nödvändigheten äv vissa förberedelser och föreslår
att institutet börjar verksamheten 1 januari 1950.

D e partemen tsfråga n

1947 års utredning har icke lämnat något förslag
om vilket departement institutet skulle underställas
men framhållit att vissa skäl tala för
handelsdepartementet. Byggnadsstyrelsen, samarbetskommittén för
byggnadsfrågor (SfB) och SVR erinra om
splittringen av byggnadsärenclen på olika departement och
framhålla att den i flera sammanhang väckta frågan
om dessa ärendens handläggning inom K. Majts kansli
bör upptagas till allvarligt övervägande så snart som
möjligt. Dessa remissinstanser förorda
kommunikationsdepartementet, varunder de tekniska
ämbetsverken lyda liksom geotekniska institutet och
väginstitutet. Hyresgästernas riksförbund förordar
socialdepartementet, medan landsorganisationen icke tager någon
ställning i frågan men förordar en samordning eller
större enhetlighet i handläggningen av ärendena. SfB
och kommunal-tekniska föreningen ifrågasätta om icke
tiden är inne att allvarligt överväga inrättandet av
ett byggnadsdepartement.

Inom socialdepartementet har proposition i ämnet
förberetts. Enligt vad som erfarits i
pressläggningsögonblicket kommer emellertid av statsfinansiella skäl
proposition icke att föreläggas årets riksdag. Frågan
om institutets inrättande har därmed uppskjutits än
en gång.

3* Byggmästaren 1949, 4 5 X

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free