- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
96

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Armeringsjärns förankring och kallsträckning, av Carl Forssell, professor emeritus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

horis’

Fig. 7. A. Ankringskraftens beroende av e/overt x c/o.
satts = a ■ D2. ffj = påkänningen i rundjärnet. 1. Brott i betongen
under ankringsring betecknas: vid D = $-d= 60 mm, A, vid
D = 3,37 • d = 78 mm, □, vid D = 3,52 • d = 96 mm. 2. Annan
brottorsak betecknas: o, vid £) = 3 • d = 60 mm, sannolikt värde vid
brott under ankringsring vid AVI2, BIV och CV. Samtliga värden
reducerade till kubhållfasthet 250 kg/cm2.

B. Behövligt värde å D:d vid varierande d, om ankringsbrott
inträffar vid Oj = 12000, kubhållfasthet = 250 kg/cm2, och

c/°vert x c/°horis=2’-D2-

i horisontalled: c/o > 1,0 D och c/c > 1,75 D
i vertikalled, nedåt: c/o ^ 1,75 D

» uppåt: c/o 1,75 D vid horisontalt

järn

» » c/o >_ 0,5 D vid järn i lutning

45°

» » c/o >_ 1,0 D vid järn i lutning

>1:4

varvid c/ohoris x c/overt • Dz

Ankringskraft och kubhållfasthet

Vid speciell undersökning har förf. vid vanlig
betong funnit nedanstående relativtal för
ankringskraft (resp. skjuv- och spräckhållfasthet) och däremot
svarande lämplig sträckgräns resp. stålsort i armering
med ankringsringar, då säkerheten = 2 i järnet och
3 i betongen.

Tab. 5 Arm. Ankringsring (T- vid brott d reduc.
Balk I4tt. kg/cm2 st d mm D mm c / horis D ggr 0 vert D ggr c/c D ggr kg/cm2 [-beräknat-] {+beräk- nat+} om 0-^250 kg/cm2 så att a^ blir enl. A fig- 7
d mm D : d
21 285 2 30 78 0,8 2,1 1,6 7 IOO 6450 23 3,38
22 225 2 30 78 0,8 2,1 1,6 6 100 6 600 23,2 3,3 5
2A1 275 I 40 96 1,3 1,7 — 6 100 5680 27,2 3,52
2Aa 235 ] 40 96 1,3 1,7 — 5 4°° 5 7°° 27,2 3,52

Tabell 6.
Kubhållfasthet kg/cm2 100 120 150 175 250 325
Relativtal.. 47 54 65 74 100 120
Sträckgr.

kg/cm2 . . 3 740 4 000 5 000 6 000 8 000 9 500

Stålsort ..St 52 Y40 St 37 Y60 C 0,60 seghärd.

% 10 5

Rörelse järnände till betong i balkar

Å figur 8 visas typiska kurvor för rörelse järnände
till betong, vid d = 20, D = 60 mm.
Ankrings-ringen fastdrogs vid kallsträckningen, varför A helt
vållades av betongens deformation.

Vid av- och pålastning äro kurvorna mycket branta.
Sedan balk C V som hade oø = 116 kg/cm2,
böj-krossats, konstaterades att cTj = 6 000 kg/cm2 givit
nära vertikal avlastningskurva. Betongen var
sålunda intakt under ankringsringen. Vid armering i
grovbetong kan därför, vad förankringen beträffar,
2 000 kg/cm2 tillåtas i armering med ankringsringar.

Balkar C II och B II (cr^ = 250 kg/cm2) hade
armeringens mittre del lagd i betongytan, resp. längs
mittlinjen och i balkhörnen. Rörelserna, ha föga
påverkats härav, jämfört med balk C I, som hade
ordinära täckskikt. Renhackning av betongytan efter
eldsvåda och vanlig omputsning ger därför
fortfarande god förankring, om ankringsringar finnas å
inbockade järnändar.

Tabell 7 nedan innehåller rörelserna, A, av
järnändarna, dels vid tillåten järnpåkänning, crts, (vid
3-faldig säkerhet i betongförankringen) dels då
a i — 1,85 • ais, varvid järnpåkänningen i vanliga
konstruktioner kan väntas ligga nära sträckgränsen.

Tabell 7. Rörelse, A» järnände till betong, <ri$ — tillåten
påkänning.

Balk Cl CH BII CV
Kubhållf. kg/cm2.. 232 250 264 Il6
ais kg/cm2........ 3 650 4 000 4 200 2 IOO
A vid <ris, 1/100 mm 0 • i i • 2 2-2-4-5 O • O
A vid 1,85-^,
1/100 mm ...... 21 • 24 35 • 35 27 • 35 ’55-60 12 • 14

Även då järnpåkänningen ligger nära
sträckgränsen, blir således järnändens rörelse liten vid sidan av
armeringsj ärnets töj ning.

Vid balk B V har dragkraften mest upptagits av
den inre ringen, varför den vid järnänden mätta
rörelsen är liten. Av- och pålastn ingår till a i — 6 500
kg/cm2 gåvo sammanfallande värden.

Hålkanttryck m. m.

Figur 9 visar hålkanttryck, i en järnkrök (övre
bilden) samt försöksserie, som ger spräckning vid
zig-zagbyglar enligt fig. 6. På säkra sidan ger fig. 6
spräckning i vanliga krökar med radie = p. Tabell 8
visar resultatet.

Tabell 8. c/o = avståndet från järnkrökens mittplan till
betongytan. Om <ris — 4 000, aø = 250 kg/cm2 och
säker-hetskoefficent = 3, ger tabellen tillåtna värden på /?:d.
ap är brottvärde vid 0-^250 kg/cm2.

c/o : d = 1,5 3,5 7
> kg/cm2 f) : d kg/cm2 p : d kg/cm2 p : d
d — 5 mm 700 13,5 I 020 9,5 I 400 7
10-15 » 600 15,5 95° 10 i 3°° 7,5
23 » 500 19 850 11 i 200 8

3* Byggmästaren 1949, 4 104 X

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free