- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
100

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5 - Byggnadsforskningen i utlandet, av Nils Tengvik, civilingenjör

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BYGGNADSFORSKNINGEN I UTLANDET

Av civilingenjör Nils Tengvik

Forsknings- och utredningsverksamhet på
byggnadsområdet har av ålder i första hand bedrivits vid
de tekniska högskolorna, där särskilt byggnadstekniska
och byggnadsstatiska undersökningar utförts i ej ringa
omfattning. Först under de senaste årtiondena har
även andra avsnitt på byggnadsforskningsområdet
upptagits till behandling.

Den främsta uppgiften för de tekniska högskolorna
är vid sidan om forskning undervisning. Erfarenheten
från de flesta länder har emellertid visat, att som regel
stora svårigheter föreligger för högskolorna att
jämsides med förstklassig undervisning också bedriva
forskning i tillräcklig omfattning på olika
betydelsefulla avsnitt så att uppnådda resultat motsvarar vad
som kräves eller borde kunna krävas för en önskvärd
utveckling inom landet på det tekniska området. Med
hänsyn härtill och med tanke på forskningsarbetenas
tidskrävande natur och i regel stora omfattning har
man därför i flertalet länder ansett det vara lämpligt,
för att ej säga nödvändigt, att vid sidan om de
tekniska högskolorna inrätta särskilda institut eller andra
liknande organ med speciella arbetsuppgifter.

Härigenom har en viss splittring uppkommit, och
krav framställts att bättre överblick borde finnas över
pågående eller planerade undersökningar och
utredningar. Man har därför sökt samordna
forskningsverksamheten inom olika områden genom lämpliga
organ för att på så sätt snabbare nå resultat av
påtagligt värde för utvecklingen.

När det gäller byggnadsforskningsområdet har
behovet av sådan samordning aktualiserats även av
andra orsaker. Efter det sista världskriget har man
i de flesta länder måst begränsa
nybyggnadsverksamheten, framför allt vad beträffar bostadsbyggandet.
Vidare förstördes under kriget helt eller delvis
bostäder i mycket stor omfattning. Detta har haft till
följd ett trängande reparations- och nybyggnadsbehov.
Samtidigt måste man tyvärr konstatera att av olika
anledningar stor eller mycket stor brist på
byggnadsmaterial råder i flertalet länder.

För att så snabbt som möjligt kunna tillfredsställa
det stora byggnadsbehovet har man därför, helt
naturligt, tvingats att i största möjliga utsträckning
ekonomisera med tillgängliga byggnadsmaterial. För att
detta skall kunna ske på ett rationellt sätt och utan
allt för stora risker för byggnadernas framtida bestånd
har man ansett sig böra intensifiera forsknings- och
utredningsverksamheten på byggnadsområdet. Som ett
viktigt led i detta intensifieringsarbete har man sökt
samordna verksamheterna hos redan existerande
institutioner, institut etc. genom att i flertalet länder skapa
nya organ med i första hand samordnande och
överblickande uppgifter.

I det följande lämnas redogörelser för
forsknings-och utredningsverksamheten på byggnadsområdet i
flera främmande länder, varvid särskilt hänsyn tagits

DK 001.891 : 624 (100)

till de organisatoriska förhållandena. Kännedom
härom kan vara av stort värde viel bedömning av lämplig
utformning av ett planerat svenskt
byggnadsforskningsinstitut.

Först beröres de nordiska grannländerna, därefter
andra stater i Europa och slutligen ett par
utomeuropeiska länder.

Danmark

Sedan gammalt bedrives forsknings- och
utredningsverksamhet på byggnadsområdet vid
Statsprøve-anstalten och vid Danmarks tekniske høj skole, vid
vilken senare institution utförts omfattande arbeten
av betydelse för utvecklingen, framför allt inom
byggnadsmaterialtekniken.

Insatser på byggnadsforskningsområdet har även
gjorts av Akademiet for de Tekniske Videnskaber,
som äger och förvaltar stora donationer. Under
institutionen sorterar flera laboratorier, exempelvis
Lydteknisk Laboratorium och Dansk Køldinstitut.

Behovet av ett samordnande organ för i första hand
forsknings- och utredningsverksamheten i vad angår
husbyggeriet blev efter kriget stort och ledde till att
man år 1947 inrättade Statens
byggeforskningsinsti-tnt, som har till uppgift att följa, främja och
samordna teknisk, ekonomisk och annan forsknings- och
undersökningsverksamhet på husbyggnadsområdet, att
ombesörja att nya undersökningar och
forskningsarbeten komma till utförande, vidare att insamla, ordna
och bearbeta föreliggande kunskapsmaterial samt
slutligen att söka nyttiggöra byggnadsforskningens
resultat i clet praktiska livet genom upplysning,
standardisering m. m.

Institutet har en styrelse på sju personer, som
representerar olika verksamhetsgrenar. Arbetet inom
institutet ledes av fem forskningsledare, som har hand
om olika forskningsområden och som intager en i flera
avseenden självständig ställning. Den fast anställda
personalen inom institutet är relativt liten, varför
arbetsuppgifterna i stor utsträckning måste anförtros
åt utomstående fackmän eller utföras med hjälp av
tillfälligt anställda personer.

Under den korta tid som institutet verkat har man
sökt finna lämpliga former för verksamhetens
bedrivande. Man har funnit, att ett flertal arbetsuppgifter
är av sådan art, att de bäst lämpar sig för
grupparbete. Ett typiskt exempel på en dylik arbetsuppgift,
som upptagits till behandling, är frågan om
möjligheterna att kunna bygga året runt eller med andra
ord hur man skall kunna bemästra svårigheterna för
husbyggnadsverksamheten vintertid.

Byggnadsforskningsinstitutets verksamhet
finansieras i första hand genom årliga statsbidrag. För
undersökning av vissa speciella frågor förväntar man
bidrag även från enskilt håH.

3* Byggmästaren 1949, 4 108 X

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free